Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: inga noter för filmografi (2026-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Picon föddes på Manhattan i New York som dotter till Louis Picon och Clara Ostrovsky. Hon växte upp i ett hyreshus på Broome Street på Lower East Side, där familjen bodde tillsammans med flera släktingar. Modern kom från Rizshishtchov nära Kyiv, medan fadern kom från Polen och hade studerat för att bli rabbin i Warszawa. Modern försörjde familjen genom att bland annat arbeta som sömmerska åt skådespelare vid Kesslers jiddischteater i Philadelphia. Fadern lämnade familjen när Molly var liten, och modern flyttade därefter till Philadelphia tillsammans med Molly, hennes yngre syster Helen och sin egen mor.
Picon började uppträda redan som barn. När hon var fem år följde hon med sin mor till Bijou Theatre, där hon deltog i en talangtävling och vann förstapriset på fem dollar. Vid sex års ålder började hon spela barnroller i Mike Thomashefskys jiddischspråkiga teatersällskap. Hon studerade även piano för Fanny Thomashefsky och uppträdde med sång- och dansnummer på lokala teatrar.
Vid sexton års ålder lämnade Picon William Penn High School för att delta i en turnerande vaudevilleföreställning med namnet The Four Seasons. Turnén upplöstes när influensaepidemin 1918 ledde till att nästan alla teatrar i Boston stängde. År 1919 fick hon en roll i ett jiddischspråkigt teatersällskap efter att ha svarat på en tidningsannons från producenten Jacob Kalich.
Teater och film
Jacob Kalich (andra från vänster), Picons make, i komedin Mezrach und Maarev 1921.
Picon blev en av de mest framträdande artisterna inom den jiddischspråkiga teatern. Hennes samarbete med Jacob Kalich omfattade både teater och film. Kalich skrev och regisserade, medan Picon spelade huvudrollerna. Bland deras gemensamma uppsättningar under 1920-talet fanns Yankele, Mamele, Circus Girl och Molly Dolly. Picon skapade även rollfiguren Shmendrick, en komisk och godtrogen person. Hon spelade ofta figurer vars könsuttryck utmanade dåtidens förväntningar, bland annat pojkar och unga män. Picon uppgav att Yankele, där hon spelade en ung jesivastudent, var hennes favoritroll och att hon framförde pjäsen omkring 3000 gånger.
Under 1920-talet blev Picon så populär att flera föreställningar fick hennes namn i titeln. Hon och Kalich turnerade i Europa och hämtade inspiration från de jiddischspråkiga föreställningar de såg. Picon blev först en stjärna bland den judiska publiken i Europa, vilket också ökade intresset för henne i USA. Paret turnerade senare även i Israel, Sydafrika och Sydamerika.
Picon i en kortfilm från 1929 i serien Vitaphone Varieties.
Picon medverkade i flera filmer, däribland stumfilmer inspelade i Österrike. En av hennes tidiga filmer är den jiddischspråkiga East and West, inspelad i Wien 1923 och baserad på teaterpjäsen Mezrach und Maarev från 1921. Filmen skildrar mötet mellan judiska kulturer i den gamla och den nya världen. Picon spelar en amerikanskfödd kvinna som reser tillsammans med sin far till Galizien i Östeuropa.
Efter börskraschen 1929 förlorade Picon och Kalich sina besparingar och sin teaterlokal. Under de följande åren uppträdde de på amerikanska vaudevillescener och fortsatte att turnera internationellt. Picon skrev sångtexter till ett stort antal sånger och uppträdde med sång, dans och komiska nummer.
År 1936 spelade Picon huvudrollen som Itke, som klär ut sig till pojke och antar namnet Yidl, i den polska jiddischspråkiga musikalfilmen Den lilla juden med fiolen (Yidl mitn fidl). Filmen regisserades av Joseph Green och Jan Nowina-Przybylski och blev en internationell framgång. År 1938 följde filmen Mamele.
År 1940 gjorde Picon sin debut på engelska på teaterscenen. På Broadway spelade hon en av huvudrollerna i Jerry Hermans musikal Milk and Honey 1961. År 1966 lämnade hon musikalen Chu Chem under förhandsföreställningarna i Philadelphia. Föreställningen lades ned innan den hann nå Broadway.
Radio
Picon medverkade även i amerikansk radio. År 1934 hade hon ett musikaliskt komediprogram, The Molly Picon Program, på radiostationen WMCA. År 1938 medverkade hon i radioprogrammet I Give You My Life, som blandade musik med dramatiserade avsnitt som presenterades som hennes livshistoria. År 1940 följde varietéprogrammet Molly Picon's Parade. År 1949 var Picon programledare för The Molly Picon Show på den amerikanska TV-kanalen ABC.
Humanitärt arbete
Under andra världskriget uppträdde Picon för amerikanska soldater och besökte flyktingläger i Kanada och USA. Efter kriget reste hon och Kalich till läger för fördrivna personer i Europa, där de uppträdde för judiska överlevande från Förintelsen. Picon såg föreställningarna som ett sätt att hjälpa människor att återknyta till sitt judiska kulturarv efter krigets förluster.
Picon och Kalich samarbetade med Jewish Labor Committee och med organisationer som hjälpte judiska flyktingar. Under besöken i lägren delade de även ut gåvor och förnödenheter, bland annat choklad, sömnadsmaterial, smink och hygienartiklar. Picon fortsatte senare att stödja judiska hjälpinsatser och försäljningen av israeliska statsobligationer.
Picon hade en mindre roll i filmen Storstad från 1948, där hon spelade en kvinna som drev en tidningskiosk och läskedrycksservering. Hennes första större roll i en engelskspråkig film var som Sophie Baker i filmatiseringen av Slå på trumman bror från 1963, där hon spelade mot Frank Sinatra. För rollen nominerades hon till en Golden Globe Award i kategorin bästa kvinnliga huvudroll i musikal eller komedi.
En av hennes mest kända roller var Jente, äktenskapsmäklerskan, i filmatiseringen av Broadwaymusikalen Spelman på taket från 1971. Hon spelade även Mrs. Cherry i komedin Nä, dra åt skogen! från 1974, där hon driver en bordell och ordnar ett misslyckat arbete åt Barbra Streisands rollfigur.
På TV spelade Picon Molly Gordon i ett avsnitt av Gomer Pyle, U.S.M.C. och hade en återkommande roll som Mrs. Bronson i komediserien Car 54, Where Are You?. Hon medverkade senare i såpoperan Somerset, i Vega$ och i flera avsnitt av The Facts of Life, där hon spelade Natalies farmor. Hon medverkade också i barnprogrammet Young People's Specials i avsnittet ”Grandma Didn't Wave Back”. För sin insats nominerades hon 1983 till en Daytime Emmy Award för bästa skådespelarinsats i barnprogram.
Picons sista filmroller var som Mrs. Goldfarb, Roger Moores rollfigurs mor, i komedierna Mitt i plåten! (1981) och Mitt i plåten II (1984).
Böcker
Picon skrev boken So Laugh a Little från 1962, en skildring av hennes familj. År 1980 publicerade hon sin självbiografi Molly! An Autobiography, skriven tillsammans med Jean Bergantini Grillo.
Privatliv
Picon som Mrs. Bronson i Car 54, Where Are You?, 1962.
Picon gifte sig 1919 med skådespelaren och dramatikern Jacob Kalich, även känd som Yankel Kalich. Äktenskapet varade fram till hans död i cancer 1975. Paret fick ett dödfött barn 1920.
