| Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Muhammedbilderna i Jyllands-Posten var tolv satirteckningar som publicerades i den danska dagstidningen Jyllands-Posten den 30 september 2005. Bilderna sades föreställa den islamiske profeten Muhammed. Vissa av bilderna antydde ett samband mellan islam, terrorism och kvinnoförtryck.
Syftet med publiceringen var enligt tidningen att väcka debatt kring press- och yttrandefriheten. Publiceringen ledde till häftiga protester från muslimska grupper, som bland annat hävdade att bilderna var kränkande, rasistiska och ett uttryck för islamofobi. Libyen, Saudiarabien och Iran drog tillbaka sina ambassadörer från Danmark och i flera länder bojkottades danska produkter. Efter att ha fått mottaga ett flertal mordhot gick två av tecknarna under jorden.
Bakgrunden till bildpubliceringen var att författaren Kåre Bluitgen under arbetet på sin bok Koranen og profeten Muhammeds liv inledningsvis inte lyckades hitta några illustratörer som var villiga att illustrera hans bok. Tre tecknare avböjde erbjudanden från Bluitgen innan han lyckades hitta en illustratör som ville vara anonym. Enligt Bluitgen själv avstod en av tecknarna med hänvisning till mordet på Theo van Gogh. Detta sågs som ”självcensur” i Danmark och orsakade en hel del debatt. Som en följd av debatten inledde Jyllands-Posten en artikelserie där kulturredaktören Flemming Rose uppmanade danska tecknare att rita Muhammed så som de själva såg honom. Tidningen fick in 40 bidrag och tolv av dessa publicerades i Jyllands-Posten den 30 september 2005.
Inom betydande delar av islam råder förbud för all form av avbildning av islams profeter då detta anses kunna leda till avgudadyrkan, till exempel att de troende börjar dyrka någon profet istället för Gud. Det är i sunni-traditionen av islam som bildförbudet uppkommit. Inom shia och andra traditioner har det, åtminstone i äldre tider, funnits till exempel illustrerade versioner av Koranen som avbildar profeten Muhammed i bild. Men sunni-muslimernas inställning har under 1900-talet fått ett växande inflytande.
I västvärlden förekommer flera av islams profeter avbildade i kulturen, inte minst personer som samtidigt råkar vara viktiga bibliska personer. Jesus, Moses och Abraham avbildas till exempel ofta i västerländsk konst. Försvaret för publiceringen har främst stött sig på yttrande-, tryck- och pressfriheten. Kritiken mot publiceringen, från både muslimer och andra, har inte diskuterat avbildandet i sig så mycket som det förakt för islam vissa bilder upplevs uttrycka. Främst Kurt Westergaards bild där Muhammed porträtteras som en terrorist har väckt ilska.
Jyllands-Posten refuserade 2003 karikatyrteckningar av Jesus Kristus från tecknaren Christoffer Zieler, vilket tidningens söndagsredaktör Jens Kaiser motiverade med att: "Jag tror inte att Jyllands-Postens läsare kommer att ha roligt åt teckningen. Faktiskt tror jag att den kommer att utlösa ett ramaskri. Därför kommer jag inte att använda den". Enligt Zieler är detta ett bevis på att Jylland-Posten sätter kristna läsares känslor högre än muslimska läsares. Dock har Jyllands-Posten vid andra tillfällen publicerat karikatyrer av figurer ur kristendomens historia.


Reaktionen har drabbat även Norge och Sverige eftersom de tolv teckningarna i januari publicerats i den norska tidskriften Magazinet och enstaka bilder tryckts i svenska dagstidningar som diskuterat händelsen. Handelsbojkotten har främst drabbat Arla Foods, som är ett dansk-svenskt företag med en stor marknad i Mellanöstern. Dödshot har framställts mot såväl tecknarna som tidningsredaktionen (från marginella grupper såsom den muslimska ungdomsorganisationen i Pakistan). Nordiska turister och resenärer har uppmanats vara försiktiga, särskilt i Gazaremsan och på Västbanken. Sveriges och Danmarks ambassader sattes i brand i Syriens huvudstad Damaskus med stora materiella skador som följd.
Reaktionen baseras på vad som skrivs i lokala tidningar och på rykten, eftersom få i aktuella länder sett teckningarna. Utseendet på teckningarna enligt ryktena är betydligt värre än i verkligheten, då flera orelaterade karikatyrer publicerats på många håll (bland annat en man med ett grishuvud som påstods vara en Muhammedkarikatyr), bland annat av de danska imamer som turnerade i Mellanöstern. Mot bakgrund av detta har reaktionen blivit så oväntat stark. Dessutom spreds i samband med demonstrationerna många lögner, till exempel att danskar skulle ha bränt koraner under en motdemonstration.
En reaktion som ville svara med samma mynt kom från Hamshahri, en tidning i Iran, som 6 februari 2006 utlyste en tävling för skämtteckningar om förintelsen, med motiveringen att förbudet i flera västländer mot att ifrågasätta förintelsen var jämförbar med islams bildförbud och prov på dubbelmoral i fråga om yttrandefrihet. Flemming Rose kungjorde genast att han skulle publicera samma skämtteckningar samma dag som Hamshahri, men han blev skarpt emotsagt av Jyllands-Postens chefredaktör. Tävlingen avslutades i november 2006 och enstaka vinnarbidrag har senare nått fram till europeiska tidningar, också Jyllands-Posten.
Med på den resa som gjordes av danska imamer vid nyårstiden, hade de bilderna ovan plus fler som de påstod hade publicerats i Danmark, vilket det inte finns något som tyder på.
Jyllands-Posten beklagade deras existens i sin ursäkt: Siden har der i den muslimske verden cirkuleret nogle krænkende tegninger, som aldrig har været bragt i Jyllands-Posten, og som vi aldrig ville have bragt, hvis vi havde fået dem tilbudt. Vi ville have afvist dem med henvisning til, at de krænkede vore etiske grænser. Jyllands-Posten lægger vægt på at holde en høj etisk standard, som bygger på respekt for vore grundlæggende værdier. Derfor er det ekstra beklageligt, at disse tegninger er blevet præsenteret, som om de havde noget med Jyllands-Posten at gøre.