Egentliga flugor

Egentliga flugor
Husfluga
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Sexfotingar Hexapoda
Klass	Insekter Insecta
Underklass	Bevingade insekter Pterygota
Infraklass	Neoptera
Ordning	Tvåvingar Diptera
Familj	Egentliga flugor Muscidae
Vetenskapligt namn
§ Muscidae
Auktor	Latreille, 1802
Underfamiljer
Atherigoninae Azeliinae Coenosiinae Cyrtoneurininae Muscinae Mydaeinae Phaoniinae
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Egentliga flugor (Muscidae) är en familj av ordningen tvåvingar som innehåller fler än 4000 arter i över 100 släkten. I Europa är omkring 600 arter kända. Den vanliga husflugan tillhör denna familj.

Fossil av egentliga flugor är kända från eocen och de hittades även i nyare avlagringar från tertiär. Trots allt antas att familjen levde redan under perm.

Kännetecken

Dessa flugor når en kroppslängd mellan 2 och 18 millimeter. Färgen är vanligen grå, mörkblå, grönaktig, gul eller röd. Vissa arter kan lätt förväxlas med spyflugor (Calliphoridae). Antennerna består av tre korta segment. Bredvid fasettögonen har dessa insekter tre punktögon (ocelli). Munverktygen är bra utvecklade och används för att slicka eller för att sticka.

Larverna är maskformiga.

Levnadssätt

Beteendet skiljer sig mycket mellan arterna, det finns arter som suger blod, arter som jagar byten, arter som lever på blommor och arter som slickar olika vätskor. Hos larverna finns saprofyter som lever av döda växt- eller svampdelar, larver som lever koprofag av andra djurs avföring och larver som är växtätare.

De flesta larver lever i marken eller direkt i födan men det finns även larver som utvecklas i vattnet.

I varma regioner utvecklar sig larven i loppet av åtta dagar. I Europa behöver de däremot två till tre veckor för att genomgå sina tre larvstadier. Europeiska arter kan ha åtta generationer per år.

Ett flertal parasitjägare är specialiserade på egentliga flugor och därför hölls antalet individer konstant.

Flugor söker sig ofta till människors hud, ögonvrår, mungipor och andra ställen på kroppen, särskilt när det är varmt och torrt. Det är något som kan skapa ett irritationsmoment. Förklaringen är att flugorna dras till kroppsvärmen och suger i sig näringsämnen, mineraler och den vätska som människor har på sin hud. Det sker med hjälp av en sugsnabel. Även rutten frukt genererar värme som flugorna dras till. Flugorna kan känna lukt och smak med sina ben. När flugor gnider benen mot varandra är det för att rengöra dem från damm och andra partiklar som fastnat.

Egentliga flugor som sprider sjukdomar

Liksom andra flugor bär vissa egentliga flugor farliga sjukdomar. Bland dessa kan nämnas shigellainfektion, kolera, hepatit, polio, mjältbrand och tyfoidfeber. De flesta av dessa uppträder bara i tropiska regioner.

Motverka flugor

Man kan motverka flugor genom att hålla rent i exempelvis kök och avfallsbehållare samt förvara livsmedel i lufttäta behållare. En flugsmälla kan användas som redskap för att med handkraft döda en fluga. Olika typer av flugfångare kan köpas eller tillverkas. Även eteriska oljor kan ha effekt och särskilt en kombination av olika bekämpningsmetoder.

Bilder

• 
  Thricops semicinereus på smörblomma
• 
  Phaonia subventa
• 
  Limnophora sp.
• 
  Musca domestica på en lönnvinge under en regnig dag.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 3 januari 2010.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Egentliga flugor.
  Bilder & media