| NGC 1448 | |
| Bild på NGC 1448 tagen med Very Large Telescope. | |
| Observationsdata | |
|---|---|
| Stjärnbild | Pendeluret |
| Rektascension | 03t 44m 31,8804s |
| Deklination | -44° 38′ 41,15″ |
| Rödförskjutning | 0,003896 km/s |
| Avstånd | 56,5 ± 7,6 miljoner (17,3 ± 2,3 Mparsec) ljusår |
| Typ | SAcd |
| Skenbar storlek | 7,6 x 1,7 bågminuter |
| Skenbar magnitud | +10,7 |
| Fysiska egenskaper | |
| Radie | ca 71 400 (21,9 Kparsec) (uppskattad) |
| Upptäckt | |
| Upptäcktsår | 24 oktober 1835 |
| Upptäckare | John Herschel |
| Andra beteckningar | |
| NGC 1457, PGC 13727, ESO 249-16, MCG -07-08-005, HIPASS J0344-44, h 2585, GC 776, AM 0342-444 | |
| Se även: Galaxer, Lista över galaxer | |
NGC 1448 är en spiralgalax utan stavar, som syns nästan på kanten, i stjärnbilden Pendeluret. Den ligger på ett avstånd av 55 miljoner ljusår från solsystemet och upptäcktes den 24 oktober 1835 av astronomen John Herschel. Han observerade galaxen på nytt den 14 december 1835, vilket resulterade i att den listades två gånger i New General Catalogue, som NGC 1448 och som NGC 1457.
Från spektralanalysen av SN 2001el upptäcktes över ett dussin diffusa interstellära band i NGC 1448 – ett av få fall där dessa band observerades utanför Vintergatan. Banden var dock betydligt svagare vid SN 2003hn.
I januari 2017 tillkännagavs att bevis för ett supermassivt svart hål i NGC 1448 hade hittats i galaxens centrum.
Galaxen tillhör NGC 1433-gruppen, en del av Doradusmolnet.
Sex supernovor har observerats i NGC 1448: