NGC 4102

NGC 4102
NGC 4102 avbildad av Hubbleteleskopet.
Observationsdata
StjärnbildStora björnen
Rektascension12t 06m 23,115s
Deklination-52° 42′ 39,42″
Rödförskjutning0,002792 km/s
Avstånd59,6 miljoner (18,3 Mparsec) ljusår
TypSAB(s)b, SABab
Skenbar storlek2,9 x 1,8 bågminuter
Skenbar magnitud11,2
NoterbartLINER
Upptäckt
Upptäcktsår12 april 1789
UpptäckareWilliam Herschel
Andra beteckningar
NCG=4102, 2MASX=J12062311+5242394, MCG+09-20-094, UGC=7096, WISE=J120623.07+524239.8, IRAS=12038+5259, SDSS=J120623.00+524240.1, LEDA=38392, PGC=38392
Se även: Galaxer, Lista över galaxer

NGC 4102 är en mellanliggande (med eller utan stav) spiralgalax i stjärnbild en Stora björnen.  Den är synlig i ett litet teleskop och har en skenbar visuell magnitud på 11,2. Den upptäcktes den 12 april 1789 av William Herschel. J.L.E. Dreyer beskrev den som "ljusstark, ganska liten, rund, ljusstark mitt och ljus kärna". Galaxen ligger på ett avstånd av ca 60 miljoner ljusår och avlägsnar sig med en heliocentrisk radialhastighet på 837 km/s. Den är medlem i galaxgruppen Stora björnen.

Den morfologiska klassen för NGC 4102 är SABab eller SAB(s)b?, som är en spiralgalax med en stavliknande struktur runt kärnan (SAB), ingen inre ringstruktur(er) och måttligt tätt lindade spiralarmar ('ab' eller 'b'). Staven i denna galax anses dock vara särskilt liten för galaxer av denna klass. Det galaktiska planet lutar i en vinkel på 56 ± 2° i förhållande till siktlinjen från jorden. NGC 4102 har ett område med intensiv stjärnbildning i kärnregionen, känt som en stjärnutbrottsregion. Denna volym är 1 000 ljusår (310 parsec) i diameter och innehåller cirka 3 miljarder solmassor. Ett utflöde av väte, som sträcker sig utåt mot nordväst så långt som 6,3 kparsec (21 000 ljusår) från kärnan har noterats.

Kärnan i NHC 4102 är nästan säkert en aktiv galaxkärna (AGN), vilket tyder på att den har ett supermassivt svart hål (SMBH) som genererar energi genom att ackumulera material. Den är en röntgenkälla med ett spektrum som liknar en Seyfert 2-galax. Denna typ av AGN är känd som en typ-2 LINER, eller lågjoniserande kärnemissionslinjeregion. Detta beror på en kärna som är dold av mellanliggande stoftmaterial och/eller att SMBH ackumulerar material på ett ineffektivt sätt. Den aktiva kärnans bolometriska luminositet är ca 7 × 1043 erg/s.

Supernova

En supernova, SN 1975E (okänd typ, magnitud 16,7), har observerats i NGC 4102. Den upptäcktes av Yvonne Dunlap och Justus R. Dunlap den 7 maj 1975.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 4102, 4 december 2024.

Noter

  1. ↑ ”This is no supermodel spiral”. www.spacetelescope.org. ESA/Hubble. http://www.spacetelescope.org/images/potw1448a/. Läst 2 december 2014.
  2. 1 2 Skrutskie, Michael F.; Cutri, Roc M.; Stiening, Rae; Weinberg, Martin D.; Schneider, Stephen E.; Carpenter, John M.; Beichman, Charles A.; Capps, Richard W.; et al. (1 februari 2006). ”The Two Micron All Sky Survey (2MASS)”. The Astronomical Journal 131 (2): sid. 1163–1183. doi:10.1086/498708. ISSN 0004-6256. https://archive.org/details/sim_astronomical-journal_2006-02_131_2/page/1163.
  3. 1 2 3 Ann, H. B.; Seo, Mira; Ha, D. K. (2015). ”A Catalog of Visually Classified Galaxies in the Local (z ~ 0.01) Universe”. The Astrophysical Journal Supplement Series 217 (2): sid. 27. doi:10.1088/0067-0049/217/2/27. https://arxiv.org/abs/1502.03545.
  4. 1 2 Lianou, S.; Barmby, P.; Mosenkov, A. A.; Lehnert, M.; Karczewski, O. (November 2019). ”Dust properties and star formation of approximately a thousand local galaxies”. Astronomy & Astrophysics 631: sid. 19. doi:10.1051/0004-6361/201834553. A38. https://arxiv.org/abs/1906.02712.
  5. 1 2 ”NED results for object NGC 4102”. NASA/IPAC Extragalactic Database. http://ned.ipac.caltech.edu/cgi-bin/objsearch?objname=ngc+4102&extend=no&hconst=73&omegam=0.27&omegav=0.73&corr_z=1&out_csys=Equatorial&out_equinox=J2000.0&obj_sort=RA+or+Longitude&of=pre_text&zv_breaker=30000.0&list_limit=5&img_stamp=YES. Läst 8 december 2014.
  6. 1 2 3 Erwin, Peter; Debattista, Victor P. (Juni 2013). ”Peanuts at an angle: detecting and measuring the three-dimensional structure of bars in moderately inclined galaxies”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 431 (4): sid. 3060–3086. doi:10.1093/mnras/stt385. https://arxiv.org/abs/1301.0638.
  7. 1 2 3 O'Meara, Steve (2007). Herschel 400 Observing Guide. Cambridge University Press. sid. 98. ISBN 9780521858939. https://books.google.com/books?id=Nyh9fAC_tpIC&pg=PA98
  8. 1 2 Seligman, Courtney. ”NGC 4102 (=PGC 38392)”. Celestial Atlas. https://cseligman.com/text/atlas/ngc41.htm#4102. Läst 23 december 2021.
  9. ↑ "NGC 4102". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2021-12-22.
  10. ↑ Tully, R. Brent; Courtois, Hélène M.; Sorce, Jenny G. (2016). ”Cosmicflows-3”. The Astronomical Journal 152 (2): sid. 21. doi:10.3847/0004-6256/152/2/50. 50. https://arxiv.org/abs/1605.01765.
  11. 1 2 Beck, Sara C.; Lacy, John H.; Turner, Jean L. (Oktober 2010). ”NGC 4102: High-resolution Infrared Observations of a Nuclear Starburst Ring”. The Astrophysical Journal 722 (2): sid. 1175–1179. doi:10.1088/0004-637X/722/2/1175. https://arxiv.org/abs/1008.1800.
  12. ↑ Verheijen, Marc A. W. (December 2001). ”The Ursa Major Cluster of Galaxies. V. H I Rotation Curve Shapes and the Tully-Fisher Relations”. The Astrophysical Journal 563 (2): sid. 694–715. doi:10.1086/323887. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0108225.
  13. ↑ ”Hubble Spies Charming Spiral Galaxy Bursting with Stars”. SpaceDaily. 8 december 2014. http://www.spacedaily.com/reports/Hubble_Spies_Charming_Spiral_Galaxy_Bursting_with_Stars_999.html.
  14. ↑ Trent Braun, Timothy; van Zee, Liese; Richards, Emily E.; McQuinn, Kristen B.; Skillman, Evan D.; Edges (Januari 2015). ”Detection of an Extended Outflow in NGC 4102”. AAS Meeting #225 (American Astronomical Society) 225. 250.27.
  15. 1 2 Mathur, Smita; Ghosh, Himel; Ferrarese, Laura; Fiore, Fabrizio (Oktober 2008). ”Finding Local Low-mass Supermassive Black Holes”. Observational Evidence for Black Holes in the Universe: Proceedings of the 2nd Kolkata Conference on Observational Evidence for Black Holes in the Universe held in Kolkata India, 10-15 February 2008 and the Satellite Meeting on Black Holes, Neutron Stars, and Gamma-Ray Bursts held 16-17 February 2008. AIP Conference Proceedings. "1053". sid. 43–49. doi:10.1063/1.3009521. Bibcode: 2008AIPC.1053...43M
  16. 1 2 González-Martín, O.; Papadakis, I.; Braito, V.; Masegosa, J.; Márquez, I.; Mateos, S.; Acosta-Pulido, J. A.; Martínez, M. A.; et al. (Mars 2011). ”Suzaku observation of the LINER NGC 4102”. Astronomy & Astrophysics 527: sid. 10. doi:10.1051/0004-6361/201016097. A142. https://arxiv.org/abs/1012.3080.
  17. ↑ Marsden, Brian G. (9 maj 1975). ”Circular No. 2776 - SUPERNOVA IN NGC 4102”. Central Bureau for Astronomical Telegrams. Smithsonian Astrophysical Observatory, IAU. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/02700/02776.html#item1. Läst 3 december 2024.
  18. ↑ ”SN 1975E”. Transient Name Server. IAU. https://www.wis-tns.org/object/1975E. Läst 3 december 2024.

Externa länkar

   NGC 4100  •  NGC 4101  •  NGC 4102  •  NGC 4103  •  NGC 4104