| Natriumklorat | |||||
| | |||||
| Systematiskt namn | Natriumklorat(V) | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kemisk formel | NaClO3 | ||||
| Molmassa | 106,441 g/mol | ||||
| Utseende | Vita kristaller | ||||
| CAS-nummer | 7775-09-9 | ||||
| SMILES | O=Cl(=O)[O-].[Na+] | ||||
| Egenskaper | |||||
| Densitet | 2,49 g/cm³ | ||||
| Löslighet (vatten) | 916 g/l | ||||
| Smältpunkt | 248 °C | ||||
| Kokpunkt | 300 °C (sönderfaller) | ||||
| Faror | |||||
| Huvudfara |
| ||||
| NFPA 704 | |||||
| LD50 | 1200 mg/kg | ||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||
Natriumklorat är ett starkt oxidationsmedel. Det bildar explosiva blandningar med de flesta brännbara material. Om det kommer in i kroppen oxiderar det blodets hemoglobin vilket leder till hemolys som är ett livsfarligt tillstånd.
Industriellt framställs natriumklorat genom elektrolys av natriumklorid löst i varmt vatten.
Det går också att framställa genom att leda klorgas genom en varm lösning av natriumhydroxid.
Nackdelen med den sistnämnda metoden är att det bildas mer natriumhypoklorit och natriumklorit än natriumklorat.