Auditörskåren i USA:s flotta

Sigill.
Till vänster: En "millrind" (heraldisk avbildning av det järn som håller fast ett kvarnhjul) omgiven av eklöv är insignier som istället för en stjärna finns på gradbeteckningar för officerare i auditörskåren.Till höger: en axelklaff för en lieutenant junior grade i auditörskåren. Till vänster: En "millrind" (heraldisk avbildning av det järn som håller fast ett kvarnhjul) omgiven av eklöv är insignier som istället för en stjärna finns på gradbeteckningar för officerare i auditörskåren.Till höger: en axelklaff för en lieutenant junior grade i auditörskåren.
Till vänster: En "millrind" (heraldisk avbildning av det järn som håller fast ett kvarnhjul) omgiven av eklöv är insignier som istället för en stjärna finns på gradbeteckningar för officerare i auditörskåren.
Till höger: en axelklaff för en lieutenant junior grade i auditörskåren.

Auditörskåren i USA:s flotta (Judge Advocate General's Corps, förkortat JAGC, informellt kallad för JAG Corps eller JAG) är en av flera stabskårer inom USA:s flotta.

En enskild auditör benämns som judge advocate (JA) och är en jurist som har godkänts i minst en delstats bar exam att utöva juristyrket samt genomgått en kortare utbildning som officer, alternativt en erfaren officer som halvvägs i in karriären på statsmaktens bekostnad genomgått en juristexamen och bar exam.

Officerare inom auditörskåren kan tjänstgöra som domare, åklagare och försvarare i de krigsrätter som sammankallas av ansvarigt befäl i enlighet med Uniform Code of Military Justice (UCMJ), men också som förbandsjurist och folkrättslig rådgivare.

Bakgrund

Översten i marinkåren William Butler Remey var den förste uniformerade chefsjuristen (engelska: Naval Solicitor) i marindepartementet från 1878 och han övertygade kongressen att skapa en permanent befattning som generalauditör från 1880. Flottans bevillingsakt för 1918 upphöjde generalauditören till en konteramiral. 1947 inrättade flottan ett program för rättsspecialist som möjliggjorde för linjebefäl att tjänstgöra i juridiska befattningar. När Uniform Code of Military Justice antogs 1950 ställde den som krav att generalauditören i varje försvarsgren hade juristexamen och som godkänts en i bar exam och som tjänstgjort som rättsspecialist för minst 8 år.

När året var 1967 hade flottan 20 års erfarenhet med programmet med rättsspecialister, men det var tryck på att skapa en särskild stabskår med enbart jurister. Kongressen antog en lag som inrättade auditörskåren och USA:s president Lyndon B. Johnson undertecknade densamma 8 december 1967, och därmed fick auditörerna ställning som en särskild stabskår inom flottan, jämförbar med läkare och själavårdspersonal.

Organisation

Sigill för Naval Legal Service Command.

Auditörskåren är en av tre juristorganisationer inom USA:s marindepartement: de andra två är marindepartementets civila chefsjurist och dennes stab (engelska: Office of the General Counsel of the Department of the Navy) samt stabsauditören till marinkårskommendanten (engelska: Staff Judge Advocate to the Commandant of the Marine Corps), varav den senare i praktiken är den mest seniora marinkårsauditören.

Auditörskåren leds av generalauditören (engelska: Judge Advocate General of the Navy), som från 2008 är en viceamiral i flottan (eller teoretisk möjligt en generallöjtnant i marinkåren) som utnämns av presidenten med senatens råd och samtycke och som fungerar som den juridiska rådgivaren i uniform till USA:s marinminister. Auditörskåren är en i lag fastställd stabskår inom flottan. Den består av 1 370 auditörer i både aktiv tjänst och reservstatus. Förutom det också 630 underbefäl och underofficerare med yrkesbenämningen legalman (motsvarande en paralegal) och runt 370 civilanställda.

Populärkultur

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Judge Advocate General's Corps, U.S. Navy, tidigare version.

Noter

  1. 1 2 3 ”Navy JAG History” (på engelska). Navy Judge Advocate General’s Corps. Arkiverad från originalet den 8 december 2020. https://web.archive.org/web/20201208180157/https://www.jag.navy.mil/history.htm. Läst 21 februari 2021.
  2. ↑ ”One Mission, One Team” (på engelska). www.jag.navy.mil. Department of the Navy. 2018. Arkiverad från originalet den 21 november 2022. https://web.archive.org/web/20221121223311/https://www.jag.navy.mil/library/documents/OMOT.pdf. Läst 29 juni 2022.
  3. ↑ 10 U.S.C. § 8088
  4. ↑ 10 U.S.C. § 8090
  5. 1 2 ”Organization” (på engelska). Navy Judge Advocate General’s Corps. Arkiverad från originalet den 11 april 2021. https://web.archive.org/web/20210411234911/https://www.jag.navy.mil/organization.htm. Läst 21 februari 2021.
  6. ↑ ”Law of the Sea Convention” (på engelska). U.S. Department of State. https://www.state.gov/law-of-the-sea-convention/. Läst 21 februari 2021.
  7. ↑ ”The Convention on the Law of the Sea” (på engelska). Arkiverad från originalet den 27 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210227013956/https://www.jag.navy.mil/organization/code_10_law_of_the_sea.htm. Läst 21 februari 2021.
  8. ↑ ”Navy-Marine Corps Court of Criminal Appeals (NMCCA) (Code 51)” (på engelska). Navy Judge Advocate General’s Corps. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201016205623/https://www.jag.navy.mil/nmcca.htm. Läst 21 februari 2021.
  9. ↑ ”About the Court” (på engelska). U.S. Court of Appeals for the Armed Forces. https://www.armfor.uscourts.gov/about.htm. Läst 21 februari 2021.
  10. ↑ ”Naval Justice School” (på engelska). Navy Judge Advocate General’s Corps. Arkiverad från originalet den 23 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210323203643/https://www.jag.navy.mil/njs.htm. Läst 21 februari 2020.
  11. ↑ Glaberson, William (15 september 2011). ”A Surplus of ‘A Few Good Men’” (på engelska). New York Times. https://www.nytimes.com/2011/09/16/nyregion/4-lawyers-claim-to-be-the-hero-in-a-few-good-men.html. Läst 21 februari 2021.
  12. ↑ Erickson, Hal (2009) (på engelska). Encyclopedia of television law shows: factual and fictional series about judges, lawyers and the courtroom, 1948-2008. Jefferson, North Carolina: McFarland & Company. sid. 127-129. ISBN 978-0-7864-3828-0. https://archive.org/details/encyclopediaofte0000eric

Externa länkar