Nenzelius

Nenzelius
Nänsjösläkten
Information
HärstamningNänsjö i Gudmundrå socken, Ångermanland
StamfaderOlof Nilsson (floruit 1500-talet)
UtgreningarEhrenklo
Akademiräntmästaren Olof Nenzelius. Målning av Martin David Roth.
Erik Ehrenklos (1629-1709) begravningsvapen i Kalmar domkyrka.

Nenzelius är en svensk släkt med härstamning från Nänsjö i Gudmundrå socken, Ångermanland, vars ort även benämnts Nensjö.

Den tidiga släkten har kallats Nänsjösläkten samt Knapesläkten från Nänsjö av genealogen Håkan Skogsjö, respektive av Adelsvapen-Wiki. Äldste kände stamfader var storbonden och nämndemannen Olof Nilsson, angiven som "en ansenlig man på 1500-talet".

Släktnamnet uppkom genom två släktgrenar. Segericus Nenzelius (1600-1638), kyrkoherde, antog först släktnamnet. Därefter dennes brorson Erik Nentzel (1629-1709, senare adlad Ehrenklo), häradshövding. Därefter Segericii systers sonson Nicolaus Nenzelius (ca. 1678-1743), kyrkoherde. När den sistnämnde var föremål för en prästkrönika, noterade författaren Hans Tunæus (1704-1778) att kyrkoherden, befryndad på mödernet med både Nänsjösläkten och Lochnæus, var född i Nänsjö av bondeföräldrar "men af upstigande samt sidolinier, utgrenad af gammalt hederligit folk, thersammastädes". En son till Nicolaus Nenzelius var Olof Nenzelius (1728–1804), vilken efter studier vid universiteten i Uppsala och Lund kom att vara yrkesverksam vid det senare lärosätet, först som astronomie observator från 1764 och därefter, från 1775, som universitetets räntmästare.

Ehrenklo

Från släkten utgick genom Erik Ehrenklo (1629-1709), häradshövding, den adliga ätten Ehrenklo nr. 871, introducerad år 1675. Erik Ehrenklo var gift med Christina (född Preuss, 1635-1675) varefter med Märta (född Stråle af Ekna 1650-1708). Erik Ehrenklo fick i sina bägge äktenskap 16 barn, varav åtta nådde vuxen ålder.

Magnus Ehrenklo (1766-1691), underlöjtnant, angavs avliden i Amsterdam, Nederländerna. De återstående tre sönerna dog alla i samband med det stora nordiska kriget. Erik Ehrenklo (1684-1702) avled efter sjöslaget på Peipus i rysk fångenskap. Carl Magnus Ehrenklo (1686-1701), kapten, stupade vid Kasaritz, förmodat i samband med slaget vid Rauge. Siste sonen Jonas Ehrenklo (1672-1709), enligt uppgift född med så kallad segerhuva, skadades vid slaget vid Poltava varefter han avled i rysk fångenskap och slöt därmed ätten.

Ehrenclou

Via en av döttrarna fortlevde en släkt av kognatiska ättlingar med namnet Ehrenclou.

Källor

  1. ↑ Släkthistoriskt Forum 1991
  2. ↑ Släkt och Hävd 2018:3: http://www.bokhandeln.ax/pdf/nansjo_2018.pdf
  3. ↑ Carl Sjöström: Norrlands nation i Lund – Biografiska och genealogiska anteckningar (Lund 1902), s 11.
  4. ↑ Minnestavlor i Kalmar Domkyrka, Svenska kyrkan, Kalmar Pastorat (2017)
  5. ↑ https://minerva.riddarhuset.se/att/ehrenklo/
  6. ↑ https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrenklo_nr_871