
Nervgas är ett samlingsnamn för stridsgaser som angriper centrala nervsystemet, snarare än att verka lungskadande, angripa hud och slemhinnor eller dylikt. Nervgaser är liksom stridsgaser i allmänhet inte gasformiga utan antingen fasta eller oljeliknande vätskor och därför måste de spridas i finfördelad form för att vara effektiva. Molekylstrukturen är en fosforsyra som bildat en ester med en alkohol. Acetylkolin utsöndras i utrymmet mellan nerv och muskel och bryts ner av enzymet acetylkolinesteras. Enzymet tar emot acetylkolinet i en fördjupning på sin yta. Nervgaser passar in i fördjupningen och pluggar igen den. Eftersom acetylkolin inte kan brytas ned leder detta till att muskeln inte kan slappna av. Döden orsakas därför av kramper i andningsmusklerna.
Det mest omfattande användandet av nervgas skedde under Iran–Irak-kriget då Irak använde stora mängder nervgas på slagfältet och även för att krossa kurdiska uppror under och efter kriget.
Skyddsutrustning (till exempel skyddsmask) som skyddar mot andra stridsgaser i vätskeform skyddar också mot nervgaser. För den som blivit utsatt för nervgas finns autoinjektorer med ämnen som motverkar effekterna, i det svenska försvaret atropin och en oxim. I förebyggande syfte används pyridostigmin och diazepam som måste tas före ett eventuellt nervgasanfall och som ger skydd under en begränsad tid.