Nils Botin, född 1697 i Kalmar, död 21 februari 1766 i Lindesberg, var en svensk borgmästare och riksdagsman.
Botin studerade vid Uppsala universitet 1707–1715, var auskultant vid rådhus- och kämnärsrätterna i Stockholm, auskultant i Svea hovrätt 1718–1728 och erhöll fullmakt som borgmästare i Lindesberg 31 oktober 1728. Han hade i borgmästarvalet kort innan besegrats av den samma år avlidne borgmästaren Joseph Häggroths son Johan, men utsågs trots det till posten. Botin tillträdde i januari 1729 och visade sig bli en uppskattad borgmästare, och undgick större konflikter med borgarna i staden. Från 1744 var han även stadens postmästare.
Botin var även stadens representant vid riksdagarna 1740–1741, 1742–1743 och 1751–1752; vid riksdagarna 1740-–741 och 1742–1743 representerade han även Nora stad. Mot slutet av 1750-talet blev han sjuklig, bland annat led han av en svår ögonsjukdom, och måste allt oftare ta ledigt från sin tjänstgöring. Botin ville dock ogärna lämna sitt ämbete, och till slut tog magistraten saken i egna händer och skrev till Svea hovrätt och påpekade att Botin då länge varit bunden till sängen och nu helt mist sin syn, och att en ny borgmästare behövdes utses. Redan dagen efter att skrivelsen skickats avled dock Botin.