Claesson är son till Stig Claesson och kanadensiskan Michelle, född Arbour, samt bror till Leif Claesson. Han disputerade 2017 vid Stockholms dramatiska högskola på avhandlingen Spökmaskinen: Sju förändringar och förflyttningar – gestaltningsprocesser i animerad film.
Nils Claesson var med och startade tidningen ETC 1979–1984, där han under en period var delägare. Han hade spelroller i två filmer på 1980-talet, bland annat i Stig Larssons film Ängel, men har annars främst regisserat, skrivit manus samt arbetat med animerad film och radiodokumentärer. Han har arbetat med konst i digitala medier sedan mitten av 1990-talet och har spelat en central roll i utvecklingen av svensk digital konst genom sitt arbete för konstnärsdrivna Creative Room For Art and Computing (CRAC), där han var ordförande 2002–2005. I samband med detta etablerade han ett brett internationellt nätverk och organiserade internationella utställningar som ”Pengar, en kommentar till den nya ekonomin”, samt seminarier och utbytesprojekt med andra medielabb i Europa. Han ledde även nätverket för medielabb i Norge, Pnek 2001–2002, och var en av konstnärerna bakom the Association for Temporary Art [a:t], en plattform för konst på nätet (1997–2007). Han har även varit aktiv i de konstnärsdrivna gallerierna TEGEN2 och ID:I gallery. Claesson har ställt ut flitigt i Sverige och Europa.
Boken Blåbärsmaskinen, utgiven 2009, handlar om fadern Stig Claesson.
Akademiska publikationer
Följande publikationer av Nils Claesson finns listade i DiVA-portalen:
2025:En konstnär får inte vara för malling – film, premiärvisas under grupputställningen Konsthändelse 2025 i Midsommarkransen.
Curatorskap
Claesson har verkat som curator inom ramen för konstnärlig utveckling i ETC Solpark i Katrineholm, där han initierat fyra sommarutställningar och en studentutställning. Han har också varit verksam i utställningsprogrammet på Galleri TEGEN2 i Stockholm.
ETC Solpark (Katrineholm)
2021: Det gränslösa vildsvinet (Carl Johan Erikson och Karin Willén)
1998 – Öppnas om tusen år - ett meddelande till framtiden från Vallhornsgatan i Rågsved (Opens in a thousand years - a message to the future from Vallhornsgatan in Rågsved), Port
↑Claesson, Nils. (2017). Sju Förändringar och Förflyttningar - gestaltningsprocesser i animerad film. [The Ghost Machine: Seven changes and transitions - animation processes in animated film.]. Stockholm, Sweden: Stockholms konstnärliga högskola. Retrieved from http://libris.kb.se/bib/21145951
↑Hansson, K., & Claesson, N. (Eds.). (2001). Money. Association for Temporary Art [a:t]. Retrieved March 8, 2013, from http://www.temporaryart.org/money/
↑ Claesson, Nils, Du Rées, G., Hansson, K., Östlind, N., & Stockholms konstnärliga högskola. Institutionen för film och media. (2017). Sju Förändringar och Förflyttningar - gestaltningsprocesser i animerad film. Stockholms konstnärliga högskola. Retrieved from http://libris.kb.se/bib/21145951
↑ Claesson, Nils (2014). När fotografi var bild och inte konst / When photographs were pictures, not art. Mellan verkligheter fotografi i Sverige 1970-2000, 100–105. Retrieved from http://libris.kb.se/bib/21518379
↑ Claesson, Nils, et al. (2013). Labbtanken: 12 röster om laboratorium och bibliotek. (N. Claesson & M. Lempert, Eds.). Stockholm: Stockholms dramatiska högskola. Retrieved from http://libris.kb.se/bib/14703766
↑ Claesson, Nils (2015). sliN, book chapter in Hansson, K. (Ed) Performing the common. Revolver publishing. Retrieved from http://libris.kb.se/bib/20136754
↑ Hansson, K., & Claesson, Nils. (2002). Money. (K. Hansson & N. Claesson, Eds.). Stockholm: Swedish Institute. Retrieved from http://libris.kb.se/bib/11558754
↑ Claesson, Nils. (1985). Jag och Angela Davis. Fotograficentrums bildtidning, 1985 (8:2-3), [43]-[46]: ill.
↑ Hansson, K., & Claesson, N. (2002). Money. (K. Hansson & N. Claesson, Eds.). Stockholm: Swedish Institute. Retrieved from http://libris.kb.se/bib/11558754
↑ Claesson, N., & Hansson, K. (2007). Kroppen i nätet [The body in the Net]. Retrieved September 13, 2018, from http://temporaryart.org/xxxpressen/