| Nima Dervish | |
| Född | 1975 |
|---|---|
| Yrke | författare, journalist, radioprogramledare |
| Nationalitet | Sverige |
| Språk | svenska |
| Verksam | 2004–2017 |
| Genrer | facklitteratur |
| Noterbara verk | Varför mördar man sin dotter? |
| Priser | Guldråttan |
Nima Dervish, född 1975 i Iran som Nima Daryamadj, är en svensk frilansjournalist, författare och debattör.
Dervish lämnade Iran med sina föräldrar under Iran–Irak-kriget på 1980-talet och immigrerade till Sverige 1987. Innan han blev skribent arbetade Dervish som art director och grafisk formgivare i reklambranschen.
Dervish debuterade som krönikör i tidningen Stockholm City 2004, men lämnade 2006 tidningen och blev kolumnist på Aftonbladet.
Återkommande ämnen i Dervishs journalistiska texter i Stockholm City var vegetarianism, kulturkrockar, musik, kultur, språk, integration.
2006 blev Dervish krönikör för hårdrockstidningen Close-Up Magazine och vikarierade som programledare för radiostationen Bandit Rock. Andra tidningar han skrivit för är Råd & Rön, Accent, Paraplyprojektet, Neo, Lön & Jobb, M-magasin, Kristdemokraten, Hem & hyra, Sans Magasin, Expressen, SvD och DN. Han har även medverkat i nöjespanelen i Sveriges Televisions Gomorron Sverige. I början av 2009 återvände han till Stockholm City.
Under senare delen av 2000-talets första årtionde började Dervish skriva mer med betoning på islam, Iran, Mellanöstern. Han var kritisk mot islam och kulturrelativism. Bland annat skrev han en text om hur han blev ihop med en israeliska, vilken hyllades av Dilsa Demirbag-Sten.
År 2009 utkom Dervish med sin debutbok Varför mördar man sin dotter?, om hederskultur och hedersförtryck, skriven tillsammans med Emre Güngör. I boken intervjuas bland annat förövarna i tre av Sveriges mest kända så kallade hedersmord: morden på Fadime Sahindal, Pela Atroshi och Sara Abed Ali.
2010 anmälde Dervish tidningen Realtids journalist Bernt Hermele för förtal. Realtid hade publicerat privata mail mellan Dervish och en kvinna han haft en relation med. Anmälan prövades inte av JK.
Dervish lämnade Sverige 2013 på grund av ”debattklimatet i landet”. Incidenten som föranledde beslutet var oviljan inom svensk media att rapportera om hans avslöjande om den homofobiske imamen Hamza Sodagars sverigebesök. Med boken Ordbrand, en samling av krönikor genom åren, satte han punkt för journalistkarriären. Under Islamiska statens expansion i Irak 2014 jobbade Dervish som lärare i Erbil, irakiska Kurdistan. Han har uttryckt stöd för kurdisk självständighet, men är själv inte kurd.
Dervish återvände till Sverige 2015. I kölvattnet av Mehmet Kaplans avgång 2016 kritiserade han SMFR och dess grundare Yasri Khan för hans vägran att skaka hand med kvinnor. Efter terrordådet i Orlando 2016 avslöjade Dervish att den homofobiske imamen Farrokh Sekaleshfar hade besökt Imam Ali-moskén i Järfälla och även att Hamza Sodagar återigen hade bjudits in dit.
Efter en period som krönikör för Det goda samhället och Dagens samhälle säger sig Dervish ha bytt bransch för gott. Idag arbetar han som språklärare.