| Nutashkuan | |
| Natashquan | |
| Reservat | |
| Land | |
|---|---|
| Provins | Québec |
| Koordinater | 50°07′51″N 61°48′12″V / 50.13094°N 61.80322°V |
| Tidszon | EST (UTC-5) |
| - sommartid | EDT (UTC-4) |
| Geonames | 6086227 |
Nutashkuan, till 2017 stavat Natashquan (ibland Natashquan 1) är ett reservat för First Nations i den kanadensiska provinsen Quebec, som tillhör Première Nation des Innus de Nutashkuan stammen. Det ligger i provinsen Québec, i den östra delen av landet, 1 200 km öster om huvudstaden Ottawa. Reservatet ligger på norra stranden av St. Lawrencebukten vid mynningen av Natashquanfloden, 336 km (336 000 m)om Sept-Îles och har varit tillgängligt via väg 138 sedan 1996. Reservatet ska inte förväxlas med den angränsande men särskilda kommunen Natashquan, strax norr och österut.
Samhället service består av en sjuksköterskestation, en lokal radiostation, kommunalt vatten- och avloppssystem, en brandstation och en aboriginsk polisstyrka. Det finns endast en skola på reservatet, École Uauitshitun, som erbjuder förskola till gymnasienivå.
Platsen kartlades 1684 av Louis Jolliet som kallade den Noutascoüan. Det stavades senare Nontascouanne (1734), Natasquan (1831), Nataskwan (1844), Natashkwan (1846), Natosquan (1857), Nataskouan (1858) och fick sin nuvarande form, Natashquan, omkring 1895. Detta namn, stavat Nutahkuant eller Nutashkuan på det samtida Innu-språket, översätts vanligtvis som "där svartbjörnen förs" eller "där man jagar björn."
Innu-stammarna bodde de nomadiska grupperna på sina jaktmarker i inlandet under vintern, och flyttade till kusten på sommaren för laxfiske och säljakt. 1710 etablerades en handelsstation på vänstra (södra) stranden av Natashquanfloden och senare på motsatt strand för att bedriva pälshandel med ursprungsbefolkningen. De samlades vid posten under sin årliga migration och började sedan bosätta sig där mer permanent. Posten förvärvades av Hudson's Bay Company i mitten av 1800-talet, men övergavs omkring 1914 på grund av brist på lönsamhet. År 1909 genomfördes den förstaundersökningen för att skapa ett reservat. År 1952 köpte Kanadas regering de första 8 hektaren mark som överläts för användning av Innu den 31 mars 1953. Reservatet har sedan utökats 1954, 1970 och 1993.
I maj 2022 hade gruppen 1 212 medlemmar, varav 1 095 personer bodde på reservatet. Vid den kanadensiska folkräkningen 2021 fanns det 228 privata bostäder som beboddes av vanliga invånare, av totalt 234. Av invånarnas hade 2021 inga engelska som modersmål och bara 0,5% hade franska so m modersmål medan 97.8 % talade Innu-aimun. Samhället dominerades helt av ursprungsbefolkningen.
| Historiska folkräkningsbefolkningar – Nutashkuan | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Källa: Statistics Canada Hämtad från engelska Wiki | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nutashkuan har ett subarktiskt klimat, typiskt för samhällen längs St. Lawrencebukten. Somrarna är milda och regniga, med milda dagar och svala nätter. Vintrarna är kalla med extremt kraftigt årligt snöfall, i genomsnitt 356,3 cm (140,3 ") Nutashkuan får omkring 1 900 soltimmar per år. Nutashkuans ekonomi baseras mestadels på konst och hantverk, fångst, turism samt viss byggnation, transport och kommersiellt fiske. Totalt finns det omkring 20 företag på reservatet. Stamrådet äger en båt och har krabbfisketillstånd. Lokal ekonomisk utveckling främjas av och ansvaras av Corporation de développement économique de Natashquan.