Onkolit

Onkoliter bildades runt mitten jura gastropod Bactroptyxis trachaea Normandie, Frankrike.
Onkoliter från de övre Burgsviksbäddarna (Silur), med skalfragment som kärnor. Den stora blomman är 2 cm i diameter.

Onkolit (av grekiska: onko, "tumör", lithos, "sten") är en sedimentär struktur som innehåller skikt av onkoider, centimeterstora kalkkorn som bildats i en varm, marin miljö genom tillväxt av cyanobakterier. Onkoliter är mycket lika stromatoliter, men istället för att bilda kolonner bildar de ungefär sfäriska strukturer. Onkoiderna bildas ofta runt en central kärna, såsom ett skalfragment, och en kalciumkarbonatstruktur avsätts av mikrober som inkorsar sig. Onkoliter är indikatorer på varmt vatten i den eufotiska zonen, men är också kända i samtida sötvattensmiljöer. Dessa strukturer överstiger sällan 10 cm i diameter.

Onkoliter kan ha antingen en porostromat- eller spongiostromattextur. De flesta onkoliter är spongiostromat, utan någon igenkännbar cellstruktur eller mikrostruktur. Porostromatonkoliter är mestadels okända under prekambrium. Sedan eocen har de mestadels varit begränsade till sötvattenmiljöer.

Jämför: Oolit/oodid samt pisolit/pisoid.

Förekomst

Uppkomsten av färska eller nästan nya sötvattenonkoider har dokumenterats i två floder i Bayern, Alz, vars källa är Chiemsee, och Moosach, nära Freising. Moderna onkoider växer också i vissa källor i Atacamaöknen i Sydamerika. I ett särskilt fall har ett system av onkoider observerats på gränsen mellan Salar de Antofalla och en intilliggande våtmark.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Oncolite, 21 februari 2024.

Noter

  1. ↑ Corsetti, F.A. (15 april 2003). ”A complex microbiota from snowball Earth times: Microfossils from the Neoproterozoic Kingston Peak Formation, Death Valley, USA”. Proceedings of the National Academy of Sciences 100 (8): sid. 4399–4404. doi:10.1073/pnas.0730560100. PMID 12682298. PMC: 153566. https://archive.org/details/sim_proceedings-of-the-national-academy-of-sciences-usa_2003-04-15_100_8/page/4399.
  2. ↑ Gutschick, R.C. (1 november 1959). ”Sappington (Kinderhookian) sponges and their environment [Montana”]. Journal of Paleontology 33 (6): sid. 977–985. http://jpaleontol.geoscienceworld.org/cgi/content/abstract/33/6/977. Läst 28 juni 2007.
  3. ↑ Riding, Robert. 1991. Calcareous Algae and Stromatolites, pp. 32. Springer-Verlag Press.
  4. ↑ Monty, C. L. (1981). ”Spongiostromate vs. Porostromate Stromatolites and Oncolites”. i Monty, Claude (på engelska). Phanerozoic Stromatolites. Berlin, Heidelberg: Springer. sid. 1–4. doi:10.1007/978-3-642-67913-1_1. ISBN 978-3-642-67913-1
  5. ↑ D. Hägele (2006). ”Morphogenese, Wachstum und Ökologie der modernen Süßwasser-Onkoide der Alz” (på tyska) (pdf; 8,6 MB). Dissertation an der Fakultät für Geowissenschaften, Ludwig-Maximilians-Universität München. http://edoc.ub.uni-muenchen.de/8314/1/Haegele_Daniela.pdf.
  6. ↑ E. Rott (1994). ”Der Algenaufwuchs in der Oberen Alz (Oberbayern)” (på tyska) (pdf; 7,6 MB). Berichte des Naturwissenschaftlich-medizinischen Vereins in Innsbruck (Innsbruck) 81: sid. 229–253. http://www.biologiezentrum.at/pdf_frei_remote/BERI_81_0229-0253.pdf.
  7. ↑ N.N. (2008). ”Stop 7: Tufa oncoids of the river Moosach, Molasse Basin” (på tyska) (pdf; 8,4 MB). Geobiology of Stromatholites - Internationales Kalkowsky-Symposium (Göttingen): sid. 193–197. http://webdoc.sub.gwdg.de/univerlag/2008/kalkowsky.pdf.
  8. ↑ Villafañe, Patricio Guillermo; Lencina, Agustina Inés; Soria, Mariana; Saona, Luis Alberto; Gómez, Fernado Javier; Alonso, Guido Ezequiel; Farías, María Eugenia (1 maj 2021). ”Las Quínoas oncoids: a new deposit of microbialites in the Salar de Antofalla Catamarca, Argentina”. Andean Geology 48 (2): sid. 281–302. doi:10.5027/andgeoV48n2-3292. http://www.andeangeology.cl/index.php/revista1/article/view/V48n2-3292/html.

Externa länkar