Oxtungssvamp

Oxtungssvamp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljFistulinaceae
SläkteFistulina
ArtOxtungssvamp
Fistulina hepatica
Vetenskapligt namn
§ Fistulina hepatica
Auktor(Schaeff.) With. 1792
Synonymer
Confistulina hepatica (Sacc.) Stalpers 1983
Fistulina hepatica var. endoxantha (Speg.) J.E. Wright 1961
Fistulina endoxantha Speg. 1921
Ptychogaster hepaticus (Sacc.) Lloyd 1909
Ceriomyces hepaticus Sacc. 1888
Hypodrys hepaticus (Schaeff.) Pers. 1825
Hypodrys hepaticus var. hepaticus (Schaeff.) Pers. 1825
Fistulina sarcoides St.-Amans 1821
Boletus hepaticus Vent. 1812
Fistulina buglossum (Retz.) Pers. 1794
Agarico-carnis lingua-bovis Paulet 1793
Boletus bulliardii J.F. Gmel. 1792
Boletus hepaticus Schaeff. 1774
Boletus buglossum Retz. 1769

Den mykologiska karaktären hos oxtungssvamp:


hymenium:
rör


hatt:
plan


skivtyp:
nedlöpande


ätlighet:
ätlig




fot:
bar


sporavtryck:
rosa


ekologi:
parasit

Oxtungssvamp (Fistulina hepatica) är en svampart som först beskrevs av Jakob Christan Schaeffer, och fick sitt nu gällande vetenskapliga namn av William Withering 1792. Enligt Catalogue of Life ingår Oxtungssvamp i släktet Fistulina, och familjen Fistulinaceae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället släktet Fistulina, och familjen oxtungsvampar. Arten är reproducerande i Sverige, och svampen har i Sverige bevarandestatus nära hotad. Inga underarter finns listade.

Oxtungssvampen växer främst på gamla ekar eller multnande ekstubbar. Utseendet är ovanligt, och påminner om en tunga eller lever med en köttig fruktkropp med rödbrun, undertill blekgul och slutligen rodnande färg. Vid längdgenomskärning framträder i grundmassan köttröda, i olika riktning varandra korsande hyfknippen.

I äldre tid användes den som matsvamp, men måste först urlakas på grund av rik halt av garvsyra.

Bilder

Källor

  1. ↑ Stalpers & Vlug (1983) , In: Can. J. Bot. 61(6):1660
  2. ↑ J.E. Wright (1961) , In: Boln Soc. argent. Bot. 9:225
  3. ↑ Speg. (1921) , In: Fungi Fuegiani 25:87
  4. ↑ Lloyd (1909) , In: Mycol. Writ. 3 (polyporoid issue 2):32
  5. ↑ P.A. Saccardo (1888) , In: Syll. fung. (Abellini) 6:388
  6. 1 2 Pers. (1825) , In: Mycol. eur. (Erlanga) 2:148
  7. ↑ St.-Amans (1821) , In: Fl. agen.:547
  8. ↑ Vent. (1812) , In: Hist. Champ. France (Paris):index, tab. 74
  9. ↑ Pers. (1794) , In: Neues Mag. Bot. 1:109
  10. ↑ Paulet (1793) , In: Traité Champ., Atlas 2:98
  11. ↑ J.F. Gmel. (1792) , In: Systema Naturae 2(2):1436
  12. ↑ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:82
  13. ↑ Retz. (1769) , In: K. svenska Vetensk-Akad. Handl. 30:253
  14. ↑ With. (1792) , In: Bot. Arr. Brit. Pl., Edn 2 (London) 2:405
  15. 1 2 3 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (21 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/fistulina+hepatica/match/1. Läst 24 september 2012.
  16. 1 2 Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  17. 1 2 3 Dyntaxa Oxtungssvamp
  18. 1 2 Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1101

Externa länkar