PEFC

PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att främja ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Organisationen grundades av familjeskogsbruken i Sverige och övriga nordiska länder tillsammans med Tyskland, Österrike och Frankrike. 1993 grundades Forest Stewardship Council (FSC) som ett svar på den globala skogsavverkningen. Att vara certifierad enligt FSC ska innebära att skogsägaren följer internationellt satta regler kring bland annat biologisk mångfald och rättigheter. PEFC skapades 1999 med syftet att skapa ett certifieringssystem som kunde anpassas efter nationella förutsättningar.

Idag,2026, har PEFC vuxit till att bli världens största certifieringssystem för hållbart skogsbruk. Ett hållbart skogsbruk är ett skogsbruk som ligger i linje med de internationella principerna för hållbar utveckling. Det innebär ett skogsbruk som både är långsiktigt ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. Forest Europe och FN:s jordbruksorganisation (FAO) har definierat det så här:

”Förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt att dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och förmåga att både nu och i framtiden fylla viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas.”

Enligt PEFC så visar deras certifiering att produkten kommer från en skog som lever upp till strikta miljömässiga, sociala och ekonomiska krav. Själva certifieringen sker genom att en tredje part, ett företag, genomför en granskning.

PEFC har kritiseras för att dessa granskningar inte garanterar ett hållbart skogsbruk, och att produkter med PEFC märket kommer från skogsbruk som bryter mot sådana standards. Greenpeace har identifierat hot mot både biologisk mångfald och skogens möjlighet att fungera som en kolsänka på grund av avverkningar och ohållbart skogsbruk i PEFC-certifierad skog, samt bristande hänsyn till mänskliga rättigheter och ursprungsbefolknings rättigheter. Produkter med PEFC-loggan har kopplats till kalhyggen och avverkning av gammelskog och skyddad skog i Sverige, och till avverkning av områden som utgör habitat för kritiskt utrotningshotade arter i bland annat Borneo. Detta innebär att PEFC kan användas för så kallad greenwashing. I vissa fall är det granskningen av skogsbruket som identifierats som otillräckligt, där företag delat ut certifieringar trots dokumenterade tecken på ohållbart skogsbruk, men även reglerna som sådana kritiseras där det tillåts att få sin skog certifierad trots att ohållbart skogsbruk sker på vissa ytor.

Vart femte år bjuds alla aktörer som på något sätt berörs av skogsbruket in för att tillsammans utveckla riktlinjerna för det hållbara skogsbruket. Bland de inbjudna hittar man exempelvis de mindre familjeskogsbruken, skogsentreprenörerna, facket, friluftslivet, samerna och rennäringen, de större skogsbolagen, miljöorganisationer och många fler. Utvecklingsarbetet, den sk standardrevisionen, är en demokratisk process där allas åsikter förs fram och jämkas ihop. Processen är enligt PEFC själva transparent och arbetet publiceras löpande på PEFC:s webbsida. Forskning visar dock att grupper som förespråkar miljömässiga perspektiv har ignorerats eller inte tillåtits vara lika delaktig i den här processen medan förespråkare för mer ekonomisk hållbarhet var drivande. Möjligheten att upprätta riktlinjer på nationell nivå har kritiseras för att tillåta en viss påverkan från starka grupper i respektive land, vilket gör att länder med en betydande och resursstark skogsindustri kan ta större plats i processen.

Huruvida certifiering av skogsbruk överhuvudtaget bidrar till att minska avskogning och skyddar skogar och den biologiska mångfalden är enligt forskning på ämnet oklart, dels eftersom det finns få studier av god kvalitet som har undersökt bland annat effekten av PEFC-certifiering. En genomgång av vetenskaplig litteratur visar på små positiva effekter, andra att PEFC-certifiering inte har någon miljömässig effekt. Förklaringarna till detta kan bland annat finnas i att riktlinjerna inte är tillräckligt stringenta, eller i granskningen av skogsbruket.

Källor

  1. 1 2 3 Gutierrez Garzon, Alba Rocio; Bettinger, Pete; Siry, Jacek; Abrams, Jesse; Cieszewski, Chris; Boston, Kevin (2020-08-08). ”A Comparative Analysis of Five Forest Certification Programs” (på engelska). Forests 11 (8): sid. 863. doi:10.3390/f11080863. ISSN 1999-4907. https://www.mdpi.com/1999-4907/11/8/863. Läst 20 maj 2026.
  2. ↑ ”Look for the PEFC label” (på engelska). Arkiverad från originalet den 14 december 2025. https://web.archive.org/web/20251214022817/https://pefc.org/what-you-can-do/look-for-the-pefc-label. Läst 20 maj 2026.
  3. 1 2 ”Rate limit reached”. wayback.archive-it.org. Arkiverad från originalet den 2 maj 2020. https://wayback.archive-it.org/9650/20200502014051/http://p3-raw.greenpeace.org/sweden/Global/sweden/skog/dokument/2011/on-the-ground.pdf. Läst 20 maj 2026.
  4. ↑ ”Killed by cardboard”. https://www.greenpeace.org/static/planet4-sweden-stateless/2024/05/924326e2-killed-by-cardboard-report.pdf. Läst 20 maj 2026.
  5. ↑ ”One of Indonesia's worst deforesters certified as ‘sustainable’” (på engelska). www.earthsight.org.uk. https://www.earthsight.org.uk/news/pefc-paradox. Läst 20 maj 2026.
  6. ↑ ”Timber imports linked to Malaysian deforestation show UK falling behind in efforts to protect forests” (på engelska). www.earthsight.org.uk. https://www.earthsight.org.uk/news/malaysian-timber-uk. Läst 20 maj 2026.
  7. 1 2 Hans Nicholas Jong. ”Green labeler PEFC under fire for certifying Indonesian firm clearing orangutan habitat” (på amerikansk engelska). news.mongabay.com. Arkiverad från originalet den 25 februari 2026. https://web.archive.org/web/20260225100457/https://news.mongabay.com/2025/12/green-labeler-pefc-under-fire-for-certifying-indonesian-firm-clearing-orangutan-habitat/. Läst 20 maj 2026.
  8. ↑ ”Endorsed National Forest Certification Systems - National Standards” (på brittisk engelska). www.pefc.org. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170811010853/http://www.pefc.org/resources/technical-documentation/national-standards. Läst 20 maj 2026.
  9. 1 2 Piiroinen, Tiina; Pappila, Minna; Ott, Anna (2025-12-01). ”Conflicting interests in the standard setting process of the PEFC forest certification scheme in Finland”. Forest Policy and Economics 181: sid. 103641. doi:10.1016/j.forpol.2025.103641. ISSN 1389-9341. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1389934125002205. Läst 20 maj 2026.
  10. 1 2 Wolff, Sarah; Schweinle, Jörg (2022-05-19). ”Effectiveness and Economic Viability of Forest Certification: A Systematic Review” (på engelska). Forests 13 (5): sid. 798. doi:10.3390/f13050798. ISSN 1999-4907. https://www.mdpi.com/1999-4907/13/5/798. Läst 20 maj 2026.
  11. ↑ Di Girolami, Erica; Kampen, Jarl; Arts, Bas (2023-01-01). ”Two systematic literature reviews of scientific research on the environmental impacts of forest certifications and community forest management at a global scale”. Forest Policy and Economics 146: sid. 102864. doi:10.1016/j.forpol.2022.102864. ISSN 1389-9341. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1389934122001770. Läst 20 maj 2026.
  12. ↑ Villalobos, Laura; Coria, Jessica; Nordén, Anna (2018-05-01). ”Has Forest Certification Reduced Forest Degradation in Sweden?” (på engelska). Land Economics 94 (2): sid. 220–238. doi:10.3368/le.94.2.220. ISSN 0023-7639. https://le.uwpress.org/content/94/2/220. Läst 20 maj 2026.

Externa länkar

http://pefc.se