| Per Hanselli | |
 Per Hanselli på foton från 1860. | |
| Född | 21 februari 1815 Skepptuna församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 29 januari 1879 (63 år) Uppsala församling, Sverige |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Fotograf |
| Utmärkelser | |
| Litteris et Artibus (1861) | |
| Redigera Wikidata | |
Per (Petter) Hanselli (Hansson), född 21 februari 1815 i Skepptuna socken, död 29 januari 1879 i Uppsala, var en svensk bokförläggare, bokhandlare, boktryckare och fotograf.
Per Hanselli var son till en skattebonde i Skepptuna socken. Några år gammal kom han med familjen till Frösunda socken, där de övertog ett prästgårdsarrende. Modern hade en omfattande repertoar av visor och folksagor som hon återgav för den samlade familjen om kvällarna. Detta väckte Hansellis intresse för litteratur.
Han visade tidigt läshuvud och det bestämdes därför att han 1834 fick komma till Uppsala universitet för att där ta studentexamen som privatist. Studierna blev emellertid ingen framgång och han fick istället anställning i Hörlins boklåda vid Stora torget i Uppsala. Han ändrade sitt namn till Hanselli. När akademibokhandlare Hörlin 1844 drog sig tillbaka tog Hanselli över dennes boklåda.
1845 köpte Hanselli en tryckpress och grundade tidningen Upsala, som blev framgångsrik. Han blev emellertid senare stämd i sin egenskap av ansvarig utgivare, fick sina tidningar indragna med stor förlust och förlorade även i processen 1851 privilegiet som akademibokhandlare. Han sålde samma år tidningen till en medarbetare.
Hanselli utgav 1852–1857 samlingsverket Svenska vitterheten i tio volymer, som innefattade verk av Hedvig Charlotta Nordenflycht, Olof Rudbeck den yngste, Carl Israel Hallman, Olof Kexél och Jacob Wallenberg, som i vissa fall utkom samlade och utökade för första gången.
År 1856 påbörjades samlingsverket Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin, som fram till 1878 kom att omfatta 22 band med inemot 10 000 sidor. Syftet var att återge alla arbeten av 96 författare från stormaktstiden med biografiska inledningar. Hanselli bekostade själv utgivningen, som hela tiden gick med förlust. Verket var länge en huvudkälla för kunskapen om den karolinska tidens författare och är vissa stycken så alltjämt, men det motsvarar inte dagens krav på vetenskaplighet. Det har kritiserats för godtycklig normalisering och för luckor i urvalet, felläsningar och meningsförstörande tryckfel. Han gav själv denna kommentar till utgivningen 1871 då sju år ännu återstod före dess fullbordan: "Efter min första beräkning skulle samlingen komma att inrymmas i tio eller tolf band; men oaktadt femton band redan äro utgifna, återstå ännu några. Hade jag förutsett detta, skulle jag icke vågat börja ett så mödosamt och dyrt företag; men oaktadt de uppoffringar, jag redan gjort, varit nog betungande, har jag dock icke alldeles förlorat modet att söka fullborda det. Att vinstbegär icke drifver mig dertill, visar sig deraf, att upplagan utgöres af 200 exemplar och således icke kan lemna någon vinst, äfven om alla exemplaren försåldes.
Efter att de akademiska myndigheterna insett att Hanselli inte var den verkligt skyldige i tryckfrihetsmålet, utnämndes han 1853 till Uppsala universitets bokauktionskamrerare. Han kvartod som sådan intill sin död och blev i samband därmed ett känt Uppsalaoriginal. Han kunde 1857 öppna en ny boklåda och diversehandel vid Gamla torget i Uppsala och 1859 inrättade han även ett tryckeri.
År 1874 påbörjades en ny upplaga av Thorilds samlade skrifter, men den blev inte färdigställd före Hansellis död. Han utgav även i första hand vetenskapliga arbeten på sitt förlag. Privat var han även en flitig boksamlare och erhöll 1861 medaljen Litteris et Artibus för sina insatser inom den svenska litteraturen.
Hanselli gifte sig 1858 med Augusta Mathilda Martinell (1830-1914).
I början av 1860-talet började även Hanselli intressera sig för fotografi och blev en av Uppsalas flitigaste visitkortsfotografer, men på grund av den hårdnande konkurrensen i branschen lade han efter ett tiotal år ned sin ateljé.
Under slutet av sin levnad började Hanselli intressera sig för numismatiken och utgav ett par myntförteckningar.
Flera av de i antologierna nedan ingående verken utgavs även som särtryck.
|