Per Ribbing
| Per Ribbing | |
| Född | 10 juni 1606 Vadstena församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 14 april 1664 (57 år) Ekeby församling, Sverige |
| Begravd | Storkyrkan och Ekeby kyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Militär |
| Befattning | |
| Fänrik Kommendant Page Löjtnant (1626–1628) Kapten (1628–1632) Kvartermästare (1632–1633) Major (1633–1635) Överstelöjtnant (1635–) Assessor (1636–) Överste (1640–) Landshövding i Älvsborgs län (1648–1663) Garnisonschef (1648–) Hovrättsråd (1663–) | |
| Maka | Christina Ryning (g. 1634–1664) |
| Barn | Anna Ribbing (f. 1635) Märta Ribbing (f. 1637) Leonard Ribbing (f. 1638) Erik Ribbing (f. 1640) Catharina Ribbing (f. 1642) Carl Ribbing (f. 1643) Per Ribbing (f. 1645) Maria Elisabet Ribbing (f. 1647) Beata Ribbing (f. 1648) |
| Föräldrar | Lindorm Ribbing Märta Bonde |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Per (Peder) Ribbing af Zernava, född 10 juni 1606 i Vadstena församling, Östergötland, död 14 april 1664 i Boxholm, var en svensk friherre, godsägare, riksråd och militär.
Biografi
Peder Ribbing af Zernava föddes 1606 på Vadstena slott i Vadstena församling.
Ribbing föddes på Vadstena slott under hans fars tid som ståthållare på slottet. Hans föräldrar var riksrådet Lindorm Ribbing och Märta Bonde. Efter en tid som page hos Gustav II Adolf befordrades han till fänrik vid Johan Banérs regemente och blev löjtnant där 1626. Han utnämndes 1628 till kapten vid Lars Kaggs regemente, och bevistade som kapten erövringen av Greifswald och Rostock, blockaden av Wismar med flera krigshändelser.
Han blev 24 mars 1636 assessor i Göta hovrätt och 1640 överste för ett regemente Västgöta knektar. Ribbing blev 13 mars 1641 vice kommendant i Wismar och 1644 kommendant i Laholm.
1643 befann han sig med sitt regemente i Leipzig, men återreste samma år till Sverige där han sedan stannade. Efter Westfaliska freden 1648 förordnades han till landshövding i Älvsborgs län och kommendant i Göteborg.
Ribbing upphöjdes 15 februari 1654 till friherrlig Ribbing af Zernava och introducerades ätten i Sveriges Riddarhus som nummer 40. Han blev 12 augusti 1654 riksråd.
Han blev 1659 guvernör över Göteborgs län och Älvsborgs län, samt Dal. Ribbing utnämndes 15 november 1661 till hovrättsråd i Göta hovrätt, vilken tjänst han inte tillträdde utan fick 4 januari 1662 tillstånd att stanna kvar i länet. Han blev 14 december 1663 hovrättsråd i Svea hovrätt och avgick då från guvernörstjänsten. Ribbing avled 1664 och begrades 9 oktober samma år i Storkyrkan, Stockholm. Hans kropp nedsattes i Ekeby kyrka där hans hade inrättat en familjegrav under kyrkans kor. I kyrkans sattes även hans vapen upp.
Gods och gårdar
Ribbing ägde gårdarna Zernava i Polen, Boxholms säteri i Ekeby socken, Gimmersta herrgård i Julita socken, Stenhammars slott i Flens socken och Sävnäs.
Familj
Ribbing gifte sig 12 oktober 1634 på Gimmersta herrgård i Julita socken med Christina Ryning (1617–1664). Hon var dotter till kammarherren Olof Ryning och Elsa Soop. De fick tillsammans barnen Anna Ribbing (1635–1642), Märta Ribbing (1637–1700) som var gift med kammarherren friherren Nils Kagg, landshövdingen Leonard Ribbing (1638–1687) i Gävleborgs län, överstelöjtnanten Erik Ribbing (1640–1675) i Hälsinge regemente, Catharina Ribbing (1642–1642), studenten Carl Ribbing (1643–1661) vid Uppsala universitet, Per Ribbing (1645–1646), Maria Elisabet Ribbing (1647–1664) och Beata Ribbing (1648–1720) som var gift med assessorn Bengt Sparre af Rossvik i Svea hovrätt.
Bilder
Begravningsvapen i Ekeby kyrka
Begravningsvapen i Ekeby kyrka
Begravningsvapen i Ekeby kyrka
Referenser
- Ribbing, 7. Peder i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Ribbing, 5. Peder i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Noter
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Adelsvapen-Wiki, läs online, läst: 18 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 6, Norstedts förlag, 1931, s. 314-317, läst: 29 december 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 6, Norstedts förlag, 1931, s. 314-315, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 Elgenstierna Gustaf, red (1931). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 6 Posse-von Scheven. Stockholm: Norstedt. sid. 314-315. Libris 10076758. https://runeberg.org/elgenst/6/0330.html