Piæ Cantiones

Piæ Cantiones ecclesiasticæ et scholasticaæ veterum episcoporum Sångbok
Originalnotblad med en av de mest kända sångerna, ”Gaudete”.
Originalspråk	Latin, svenska
Land	Sverige (Österlanden)
Utgivningsår	1582

Piæ Cantiones (latin: 'fromma sånger') eller Piæ Cantiones ecclesiasticæ et scholasticæ veterum episcoporum ('De gamla biskoparnas fromma kyrko- och skolsånger') är en sångsamling med senmedeltida andliga sånger, i huvudsak på latin. Den anses vara Nordens äldsta sångbok.

Bakgrund

Sångerna brukade sjungas vid den så kallade djäknegången av djäknarna, eleverna, vid Katedralskolan i Åbo på 1200- och 1300-talet under loven, då de genom att framföra sångerna fick allmosor, mat och kläder, för att kunna fullfölja sin utbildning och eventuellt småningom få någon befattning i domkapitlet. Några av eleverna avancerade till präster efter avslutad skolgång.

Sångerna nedtecknades först av en student från Viborg, Theodoricus Petri Rutha, även kallad "Nylänningen" (Nylandensis), möjligen för att han skulle ha haft rötter i Nyland, fast han fått sin elementärutbildning i Viborg. Jacobus Petri Finno, som var katedralskolans rektor 1568–1578 och 1583–1588, fick i uppdrag att granska dem och gallrade ut några som han ansåg vara alltför katolska. Själv sades han ha varit moderat reformatorisk. I den första upplagan ingick 74 sånger, varav 2 fyrstämmiga, 3 trestämmiga och 7 tvåstämmiga, främst jul-, påsk- och pingstsånger. Den första upplagan trycktes 1582 i Greifswald i Pommern.

Trots att de publicerades först på 1500-talet, har sångerna en påtagligt medeltida prägel, och texterna har en dragning åt romersk katolicism, fast de publicerats efter reformationen. Musikforskare anser att många av sångerna har syd- och mellaneuropeiskt ursprung, fast de inte längre finns tillgängliga någon annanstans. Många anses dock vara nordiska, från både Finland och Sverige. Piæ Cantiones sjöngs i finländska skolor fram till 1800-talet, men föll småningom alltmer i glömska. På 1900-talet vaknade ett nytt intresse för medeltida musik och sångerna utgavs i England 1910. Idag är de en naturlig del av den nordiska sångskatten och många körer har dem på sin standardrepertoar. Till exempel Gaudete och Puer natus in Betlehem är välkända över hela Europa, och skulle förmodligen inte längre kunnat avnjutas om de inte nedtecknats av en entusiastisk yngling i yttersta utkanten av Europa, i vad som då var Sverige.

Utgåvor

• 1582 – Flera exemplar av originalutgåvan från 1582 finns på bibliotek i Finland och Sverige, bland annat på Nationalbiblioteket, Kungliga biblioteket, Uppsala universitetsbibliotek samt Linköpings stifts- och landsbibliotek. Sammanlagt finns 22 exemplar bevarade.
• 1616 – År 1616 kom en upplaga översatt till finska av Hemmingius Henrici Hollo, kyrkoherde i Masko. Utgåvan på finska finns även den på Nationalbiblioteket (också som mikrofilm) och Kungliga biblioteket. Av den finska utgåvan finns fem exemplar bevarade. En faksimilutgåva finns (Otava 1927).
• 1625 – På Jyväskylä universitet finns den utökade utgåvan från 1625 i ett mycket välbevarat halvfranskt band, tryckt i Rostock. Exemplar finns också bland annat på Nationalbiblioteket.
• 1853 – År 1853 återvände den dåvarande brittiske ambassadören i Sverige, G.J.R. Gordon, till England och medförde ett exemplar av utgåvan från 1582. Han visade det för John Mason Neale som var välkänd för sitt intresse för tidig musik. Denne gav det till Thomas Helmore som han visste var expert på mensuralnotskrift. Efter att ha fått tillbaka melodierna i modern notskrift översatte Neal texterna till engelska och skrev i en del fall nya texter. Neale och Helmore publicerade samma år 12 av dessa som Carols for Christmastide ('julsånger'), och följande år ytterligare 12 med titeln Carols for Eastertide ('påsksånger').
• 1910 – År 1910 gavs originalet ut i England med titeln Piae Cantiones: A Collection of Church & School Song, chiefly Ancient Swedish, originally published in A.D. 1582 by Theodoric Petri of Nyland av the Plainsong and Medieval Music Society med förord och kommentarer av George Ratcliffe Woodward.
• 1967 – År 1967 gav Fazer ut en faksimilutgåva och en utgåva med moderniserad notskrift redigerad av Harald Andersén och Timo Mäkinen.

Musikexempel

Eftersom den medeltida mensuralnotskriften är svårtolkad, finns olika versioner av sångerna.

Innehåll

Källor

Artikeln är till stor del översatt från engelska och finska Wikipedia.

Vidare läsning

• Bohlin, Folke (2004). ”Norlind och Woodward om Piae Cantiones.”. Om Tobias Norlind : en pionjär inom musikforskningen (2004): sid. 23–27.  Libris 9632129
• Hallhagen, Kajsa (1995). ”"Piæ cantiones": slitstarka sånger”. Musik (Stockholm) (Stockholm : Svenska rikskonserter, 1994-1998) 1995:10,: sid. 18–19. ISSN 1104-957X. ISSN 1104-957X ISSN 1104-957X.  Libris 2684314
• Nordman, Anna-Maria (1998). ”Två sånger ur Piae cantiones: en sångbarhetsanalys”. Meter, mål, medel / Marianne Nordman (red.) (Vaasa : Yliop., 1998): sid. 109–120.  Libris 3208287
• Norlind, Tobias (1909). Latinska skolsånger i Sverige och Finland. Lunds universitets årsskrift. Första avdelningen, Teologi, juridik och humanistiska ämnen, 99-0507131-8 ; 5:2. Lund. Libris 1224029 
• Viergutz, Gudrun (1996). ”Der Rostocker Kantor Daniel Friderici und sein anteil an der zweiten lateinischsprachigen Ausgabe des schwedisch-finnischen Liederbuches "Piae Cantiones".” (på tyska). Musica Baltica / herausgegeben von Ekkehard Ochs ... (Sankt Augustin : Academia Verlag, 1996): sid. 190–195.  Libris 2902912

Externa länkar

• Beskrivning av ett exemplar vid Jyväskylä universitet på tyska
• Noter fria för nedladdning
• Online edition