


En pork pie-hatt, på finlandssvenska platthatt, är en hatt med platt kulle med kant, som skapades vid mitten av på 1800-talet och som har associerats med olika modestilar över åren. Hattarna finns som strå- och filthattar. Hatten fick sitt engelska namn eftersom den liknar formen på brittiska köttpajer.
Under 1920-talet började modellen betraktas som en hatt för män i Storbritannien. Den var som mest populär under 1930- och 1940-talen.
Pork pie-hatten är låg och smalbrämad och har oftast en platt kulle. Moderna utgåvor har ofta en skåra längs kanten på kullen. Brämen på en filthatt är oftast uppåtböjt, men kan vara nedåtböjd på framsidan. Hattarna är ofta pyntade med ett band, ibland också med fjädrar. Filtversionen av hatten har likheter med andra hattar som homburghatt, fedora eller trilbyhatt.
Namnet "porkpie hat" kom i bruk i Storbritannien på 1850-talet för runda, platta hattar, därför att de hade en form som påminde om en engelsk köttpaj. Sådana hattar var på modet framför allt för unga kvinnor och flickor under perioden 1855–1865, då de bland annat ofta användes som tillbehör till promenad- eller ridklädsel. Hattarna satt på kvinnor framåtlutande på huvudet, ofta i kombination med hårnät, silkesband, blommor eller fjädrar.
Runt början av 1900-talet blev hattmodellen på nytt en modeattiralj, denna gången till en början för män, men efter hand också för kvinnor. Den var särskilt populär under perioden 1920–1950 och var förknippad med zoot suiten och till jazzkulturen. Den framstående musikern Lester Young var bland annat känd för att bära pork pie-hatt och efter hans död skrev Charles Mingus en elegi över honom som han kallade "Goodbye Pork Pie Hat". Senare kom hatten steg för steg ur bruk parallellt med att huvudbonader i största allmänhet kom ur bruk.
I Jamaica och Storbritannien användes modellen i subkulturen rude boy runt skamusiken på 1960-talet. Skamusikern Laurel Aitken både använde pork pie-hatt och skrev om den i sina sånger.
De dieseldrivna Valmet-rälsbussar av littera Dm6 och Dm7, som Statsjärnvägarna (VR) introducerade för lokaltågstrafik under 1950-talet, fick det folkliga namnet "Lättähattu/Platthatt. Namnet kom från ungdomsmodet i Finland på 1950-talet, då yngre män bar filthattar, som imiterade pork pie-hattar från amerikanska filmer. Namntävlingen som anordnades av Statsjärnvägarna vanns visserligen av förslaget "Sinikko", men detta namn blev aldrig etablerat.