Hjortskölding

 Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2012-10)
Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information)
Hjortskölding
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljPluteaceae
SläktePluteus
ArtHjortskölding
Pluteus cervinus
Vetenskapligt namn
§ Pluteus cervinus
Auktor(Schaeff.) P. Kumm. 1871
Synonymer
Pluteus umbrosus
Pluteus cervinus var. eximius (W. Saunders & W.G. Sm.) Sacc. 1911
Hyporrhodius cervinus (Schaeff.) Henn. 1898
Rhodosporus cervinus (Schaeff.) J. Schröt. 1889
Pluteus atricapillus (Batsch) Fayod 1889
Pluteus eximius (W. Saunders & W.G. Sm.) Sacc. 1887
Pluteus curtisii Berk. 1887
Pluteus cervinus (W. Saunders & W.G. Sm.) Sacc. 1887
Pluteus cervinus var. cervinus (Schaeff.) P. Kumm. 1871
Agaricus cervinus var. eximius W. Saunders & W.G. Sm. 1870
Agaricus curtisii Berk. & Broome 1849
Agaricus pluteus Pers. 1801
Agaricus atricapillus Batsch 1786
Agaricus pluteus Batsch 1783
Agaricus pluteus var. pluteus Batsch 1783
Agaricus cervinus Schaeff. 1774
Agaricus umbrosus

Den mykologiska karaktären hos hjortskölding:


hymenium:
skivor


hatt:
plan


skivtyp:
fria


ätlighet:
ätlig




fot:
bar


sporavtryck:
laxrosa


ekologi:
saprofyt

Hjortskölding (Pluteus cervinus) är en svampart som först beskrevs av Jakob Christan Schaeffer, och fick sitt nu gällande namn av Paul Kummer 1871. Hjortskölding ingår i släktet Pluteus och familjen Pluteaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Källor

  1. ↑ sensu Horak; fide Segedin & Pennycook (2001) ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
  2. ↑ Sacc. (1911) , In: Syll. fung. (Abellini) 20:464
  3. ↑ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
  4. ↑ Cohn (1889) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(33–40):620
  5. ↑ Fayod (1889) , In: Annls Sci. Nat., Bot., sér. 7 9:364
  6. ↑ P.A. Saccardo (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:666
  7. ↑ Berk. (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:675
  8. ↑ Sacc. (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:666
  9. 1 2 P. Kumm. (1871) , In: Führ. Pilzk. (Zwickau):99
  10. ↑ W. Saunders & W.G. Sm. (1870) , In: Mycological illustrations:pl. 38
  11. ↑ Berk. & Broome (1849) , In: Hooker's J. Bot. Kew Gard. Misc. 1:98
  12. ↑ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:357
  13. ↑ Batsch (1786) , In: Elench. fung., cont. prim. (Halle):77
  14. 1 2 Batsch (1783) , In: Elench. fung. (Halle):79
  15. ↑ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:6
  16. ↑ sensu Colenso; fide Segedin & Pennycook (2001) ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
  17. 1 2 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (21 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/pluteus+cervinus/match/1. Läst 24 september 2012.
  18. ↑ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  19. 1 2 Dyntaxa Hjortskölding