Polka

Ej att förväxla med polska (musik och dans) eller polsk dans.
För godissmaken, se polkagris.
"Polkan, dansad på Kröningsbalerne i Stockholm år 1844."

Polka är en dans i livlig tvåtakt med ungefär 120 taktslag per minut och accentuerad första taktdel.

Historia

Polkan antas ha uppstått på 1830-talet i Böhmen, då en del av Österrike men numera i den västra delen av Tjeckien. Musikforskaren Friedrich Albert Zorn som skrev om polkan har dock ifrågasatt detta och hävdade att han tidigare dansat samma dans under namnet "Skotsk vals". Franz Magnus Böhme menade att den egentligen bara var en variant av schottis. Danserna är närbesläktade. Polkan fick sitt stora genombrott i Paris 1840, och blev då omåttligt populär i hela Europa, vilket gav upphov till polkakakor, polkaparfymer, polkafrisyrer, polkamode och till och med polkaalmanackor. Ursprungligen hade dansen flera turer, antalet har varierat. Den första beskrivningen av polka som gavs ut i Sverige 1844 innehåller 10 turer[källa behövs]. Trettio serskilda turer i polkan, sådan den dansas i Salongerne i Stockholm och Paris utgavs 1845 och innehåller två olika varianter av polka: dels en kadrilj-polka om 18 turer, dels en rundpolka om 12 turer[källa behövs]. Med tiden minskades antalet turer. I en beskrivning från 1856 lärs fem turer ut, men det omtalas att endast de två första numera vanligen dansas. I Axelina Apelboms dansbok från 1888 finns endast en tur beskriven.

Idag förekommer tre typer av polka i Sverige: Dels polka med tresteg och utan hopp, denna form kallas i folkdanslitteratur ofta "druff", dels en variant med snabbare musik, kortare steg och utan hopp, skapad i slutet av 1800-talet som vanligen kallas polkett och dels en form som kallas snoa. I slutet av 1800-talet var varianterna Wienerkreutzerpolka med sin variant Pariserpolka mycket populär, samt den svenska varianten Skåningen eller Stoppen.

Ursprungligen hade dansen flera turer, men dansas nu som par- och runddans. Polketten var på mode inom societeten ända fram till slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, och var näst vals en av de mest omtyckta danserna.

Namnet polka har en omdiskuterad etymologi. En vanlig förklaring härleder det från det tjeckiska ordet půlka, som betyder ”hälft” eller ”halvsteg” och syftar på dansens små hoppande steg. En annan förklaring är att namnet kommer från polka, tjeckiska för ”polsk kvinna”.

Polkan är fortfarande vanlig i tjeckisk folkmusik och har spritts både i Europa och i Nord- och Latinamerika.

Klassisk musik

Inom den klassiska musiken komponerades många polkor av Johann Strauss d.ä. och d.y.. Även Bedrich Smetana har gjort ett par kända polkor, en i operan Brudköpet och en annan som ett inslag i den symfoniska diktsamlingen Mitt land (Má vlast).

Varianter av polka

Referenser

Noter

  1. 1 2 Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 935–936
  2. 1 2 Dans i lustgården - Folklig dans under fyra århundraden, Henry Sjöberg s. 100–102.
  3. 1 2 Arnold Blöchl, Petr Novák. ”Polka” (på tyska). Musik in Geschichte und Gegenwart. https://www.mgg-online.com/articles/mgg15913/1.0/id-68d6a72f-93fc-3bde-56b7-4f48448b4788.
  4. ↑ ”Tune example: Polkas” (på engelska). Beginners’ Guide to English Instrumental Folk Music. English Folk Dance and Song Society. https://www.efdss.org/learning/resources/beginners-guides/51-english-folk-music/2484-efdss-tune-example-polkas.

Webbkällor