Port de Palma (spanska: Puerto de Palma) är handelshamnen i Palma de Mallorca på Mallorca i den autonoma regionen Balearerna i Spanien. Hamnen drivs av den statliga regionala myndigheten Autoritat Portuària de Balears, som också har sitt huvudkontor på piren Moll Vell.
Under tiden före den romerska epoken var mynningen av vattendraget Torrent de sa Riera en smal vik som sträckte sig in till omkring nuvarande Plaça de les Tortuges. Romarna slog sig ned på Mallorca från 123 före Kristus och grundade där två städer: Pollentia i nordost, som blev huvudorten, och Palmaria Palmensis. I den naturliga hamnen vid Torrent de Rieras mynning anlades Palmas ursprungliga hamn.
Under den muslimska epoken flyttade hamnen till Portopí drygt tre kilometer västerut. Där fanns en liten och skyddad vik. Under de första åren av aragonesiskt styre över ön förblev hamnen i Portopí, men hamnen låg långt bort och det fanns ett behov av lossning av varor närmare staden. Det finns en första liten och osäker anläggningsplats framför staden dokumenterad från 1270. Omkring mitten av 1300-talet byggdes en första vågbrytare (den nuvarande Moll Vell) från Rieras mynning och ut till en befästning.
År 1394 grundades Handelskollegiet, som hade ansvar för hamnen och för att främja kommersiella intressen.
Under Ferdinand II:s tid gjordes investeringar i hamnen, vilket gjorde den till ett bra alternativ till Portopí. År 1494 dokumenterades vissa arbeten på kajen, som redan hade slutförts år 1503, men fler dokumenteras år 152
På 1600-talet byggdes fästningen l'Avançada på kajen.
Under åren 1810-1830 förstorades piren väsentligt. År 1813 revs befästningen l'Avançada och 1827 byggdes den numera släckta Far de Sa Riba. Åren mellan 1874 och början av 1900-talet skedde ytterligare utbyggnader.
År 1931 invigdes ett järnvägsspår från järnvägsstationen till hamnpiren, med en tunnel inne i Palma. Denna spårförbindelse var i bruk fram till 1960-talet. Ett antal nya pirar och kajer har anlagts söder om Moll Vell under 1900-talet: Dic de l'Oest (1942), Ribera de Sant Carles-piren (1944), Moll de Paraires (1954) och Sant Pere-piren (1947).
Förvaltningen av hamnen övertogs av staten 1800. År 1872 skapades Autoritat Portuària, som fortfarande sköter hamnen genom sin regionala myndighet för Balearerna, har sin administration.
Hamnen sträcker sig från Portopí till innerstaden. Godstrafik sker i innerstadshamndelen och fordonsfärjetrafik går från de sydvästliga pirarna vid Portopí. Efter det Spanska inbördeskriget anlades en flottbas, Estacío Naval de Portopí, i Portopíviken.
De första registrerade fartygsvarven i Palma etablerades tidigt under 1200-talet. De låg nära Moll Vell och utanför stadsmurarna. Innanför murarna fanns de kungliga varven. I Portopíviken, särskilt under muslimsk tid, fanns det andra varv, huvudsakligen inriktade på reparation och byggnation av små farkoster.
Skeppsbyggnad och reparationsverksamhet nådde sin kulmen i Palma under andra hälften av 1800-talet. Mellan 1863 och 1872 byggdes 267 fartyg på Mallorca, på totalt 5 729 ton. Palma hade tio varv vid den tiden, och det fanns också två i Alcúdia och ett i Felanitx. De mallorkinska varven på 1800-talet byggde framför allt medelstora lastfartyg för kustnära sjöfart, oftast skonare.
Industriell varvsverksamhet med byggande av fartyg i stål började efter det att Astilleros de Palma, numera Astilleros de Mallorca, hade etablerats i det övergivna stenbrottet Sa Pedrero i El Terreno. Det flyttade omkring 1967 till Mollet-piren, som ligger invid piren Moll Vell.
.jpg)
_(14593594418).jpg)
.jpg)