Blåticka

 Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2012-10)
Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information)
Blåticka
Blåticka
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningPolyporales
FamiljFomitopsidaceae
SläktePostia
ArtBlåticka
Postia caesia
Vetenskapligt namn
§ Postia caesia
Auktor(Schrad.) P. Karst. 1881
Synonymer
Oligoporus caesius (Schrad.) Gilb. & Ryvarden 1985
Spongiporus caesius (Schrad.) A. David 1980
Prillieuxia caesia (Pers.) Park.-Rhodes 1954
Leptoporus lacteus f. ciliatulus (P. Karst.) Pilát 1938
Sebacina laciniata (Pers.) Bourdot & Galzin 1928
Polyporus alni Velen. 1922
Polystictus caesius (Schrad.) Bigeard & H. Guill. 1913
Cyanosporus caesius (Schrad.) McGinty 1909
Tyromyces caesius (Schrad.) Murrill 1907
Tomentella caesia (Pers.) Höhn. & Litsch. 1906
Peniophora caesia (Pers.) Höhn. & Litsch. 1906
Hypochnus caesius (Pers.) Bres. 1903
Polyporus caesiocoloratus Britzelm. 1893
Polyporus ciliatulus (P. Karst.) Sacc. 1888
Bjerkandera ciliatula P. Karst. 1887
Leptoporus caesius (Schrad.) Quél. 1886
Leptoporus candidus (Roth) Quél. 1886
Meripilus candidus (Roth) P. Karst. 1882
Bjerkandera caesia (Schrad.) P. Karst. 1881
Polyporus gossypinus Lév. 1848
Polyporus candidus (Roth) Fr. 1838
Polyporus lacteus var. candidus (Roth) Pers. 1825
Polyporus caesius (Schrad.) Fr. 1821
Thelephora caesia (Pers.) Pers. 1801
Boletus candidus Roth 1797
Corticium caesium Pers. 1796
Boletus caesius Schrad. 1794
Boletus caesius var. caesius Schrad. 1794

Blåticka (Postia caesia complex) är en svampart som först beskrevs av Heinrich Adolph Schrader, och fick sitt nu gällande namn av Petter Adolf Karsten 1881. Blåticka ingår i det problematiska släktet Postia och familjen Postiaceae. Arten är reproducerande i Sverige.

Beskrivning

Blåticka är en hattbildande ticka som orsakar brunröta. Som ung är den blå endast ovanpå hatten men i övrigt vit. Senare kan både porytan och fruktköttet blåna. Blåticka förekommer i barrskog, mer sällan i lövskog. Den växer på död ved av gran, sällan på tall- eller lövved. Arten kan förväxlas med blek blåticka, men den växer på lövved samt har vanligen mindre fruktkroppar. Rödlistan 2025 klassar den som livskraftig.

Källor

  1. ↑ Gilb. & Ryvarden (1985), In: Mycotaxon 22(2):365
  2. ↑ A. David (1980), In: Bull. mens. Soc. linn. Lyon 49(1):10
  3. ↑ Park.-Rhodes (1954), In: Trans. Br. mycol. Soc. 37(4):327
  4. ↑ Pilát (1938), In: Atlas Champ. l'Europe (Praha) 3:188
  5. 1 2 ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
  6. ↑ Velenovský (1922), In: Ceské Houby 4–5:650
  7. ↑ Bigeard & H. Guill. (1913), In: Fl. Champ. sup. France (Chalon–sur–Saône) 2:373
  8. ↑ Murrill (1907), In: N. Amer. Fl. (New York) 9(1):34
  9. ↑ Höhn. & Litsch. (1906), In: Sber. Akad. Wiss. Wien, Math.–naturw. Kl., Abt. 1 115:1570
  10. ↑ Höhn. & Litsch. (1906), In: Sber. Akad. Wiss. Wien, Math.–naturw. Kl., Abt. 1 115:1587
  11. ↑ Bres. (1903), In: Annls mycol. 1(2):107
  12. ↑ Britzelm. (1893), In: Bot. Zbl. 54(4):103
  13. ↑ P.A. Saccardo (1888), In: Syll. fung. (Abellini) 6:127
  14. ↑ P.A. Karsten (1887), In: Meddn Soc. Fauna Flora fenn. 14:80
  15. ↑ Quél. (1886), In: Enchir. fung. (Paris):176
  16. ↑ Quél. (1886), In: Enchir. fung. (Paris):177
  17. ↑ P.A. Karsten (1882), In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:34
  18. ↑ P.A. Karsten (1881), In: Acta Soc. Fauna Flora fenn. 2(1):29
  19. ↑ Lév. (1848), In: Annls Sci. Nat., Bot., sér. 3 9:124
  20. ↑ E.M. Fries (1838), In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):449
  21. ↑ Pers. (1825), In: Mycol. eur. (Erlanga) 2:63
  22. ↑ E.M. Fries (1821), In: Syst. mycol. (Lundae) 1:360
  23. ↑ Pers. (1801), In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:579
  24. ↑ Roth (1797), In: Catalecta botanica 1:244
  25. ↑ Pers. (1796), In: Observ. mycol. (Lipsiae) 1:15
  26. 1 2 Schrad. (1794), In: Spicil. fl. germ. 1:167
  27. ↑ P.A. Karsten (1881), In: Revue mycol., Toulouse 3(9):360
  28. 1 2 ”Artfakta från SLU Artdatabanken”. artfakta.se. https://artfakta.se/. Läst 19 juli 2026.
  29. 1 2 Jaederfelt, Klas (2014). STORA Svampboken med uppdaterad Tickbok. sid. 270. ISBN 978-91-87247-62-0
  30. ↑ ”Tickor | Naturhistoriska riksmuseet”. www.nrm.se. 19 maj 2026. https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/vaxter/svampar/tickor. Läst 19 juli 2026.
  31. ↑ Svampar - plockning och artbestämning, R. Lohnmeyer & Ute Künkele (2011) s. 51.