Proceraea prismatica

 Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-01)
Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information)
Proceraea prismatica
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRingmaskar
Annelida
KlassHavsborstmaskar
Polychaeta
OrdningPhyllodocida
FamiljSyllidae
SläkteProceraea
ArtProceraea prismatica
Vetenskapligt namn
§ Proceraea prismatica
Auktor(O.F. Müller, 1776)
Synonymer
Autolytus (proceraea) trilineatus (Berkeley & Berkeley, 1945)
Autolytus trilineatus Berkeley & Berkeley, 1945
Proceraea gracilis Verrill, 1874
Autolytus incertus Malmgren, 1867
Polybostrichus longosetosus Örsted, 1843
Polybostrichus longosetus Örsted, 1843
Amytis prismatica (O.F. Müller, 1776)
Nereisyllis prismatica (O.F. Müller, 1776)
Autolytus prismaticus (O.F. Müller, 1776)
Nereis prismatica O.F. Müller, 1776
Hitta fler artiklar om djur med

Proceraea prismatica är en ringmaskart som först beskrevs av Otto Friedrich Müller 1776. Proceraea prismatica ingår i släktet Proceraea och familjen Syllidae. Arten har ej påträffats i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Källor

  1. 1 2 3 4 5 6 Fauchald, Kristian (2007) World Register of Polychaeta,
  2. ↑ Banse, K. (1972) On some species of Phyllodocidae, Syllidae, Nephtyidae, Goniadidae, Apistobranchidae, and Spionidae (Polychaeta) from the Northeast Pacific Ocean. Pacific Science, 26(2): 191-222.,
  3. 1 2 Pettibone, Marian H. (1954) Marine polychaete worms from Point Barrow, Alaska, with aditional records from the North Atlantic and North Pacific. Proceedings of the United States National Museum, 103(3324): 203-356.,
  4. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Nygren, A. (2004) Revision of Autolytinae (Syllidae: Polychaeta). Zootaxa, 680: 1-314,
  5. ↑ Berkeley, E. and Berkeley, C. (1945) Notes on Polychaeta from the coast of western Canada. III. Further notes on Syllidae and some observations on other Polychaeta errantia. Annals and Magazine of Natural History, Ser. 11, 12: 316-335.,
  6. ↑ Malmgren, A. J. (1867) Annulata Polychaeta Spetsbergiae, Groenlandiae, Islandiae et Scandinaviae hactenus cognita. Öfversigt af Königlich Vetenskapsakademiens förhandlingar, Stockholm, 24(4): 127-235.,
  7. 1 2 Fauvel, P. (1913) Quatrième note préliminaire sur les Polychètes provenant des campagnées de l'Hirondelle et de la Princesse-Alice, ou deposées dans le Musée Océanographique de Monaco. Bulletin de l'Institute océanographique, 270: 1-80.,
  8. ↑ Hartman, O. (1959) Catalogue of the Polychaetous Annelids of the World. Occasional Papers of the Allan Hancock Foundation, 23: 628pp.,
  9. ↑ Örsted, Anders Sandoe (1843) Groenlands Annulata dorsibranchiata. Kongelige Danske Videnskabernes Selskabs, naturhistorisk-mathematiske Afhandliger, 10: 153-216.,
  10. ↑ ITIS database,
  11. ↑ Pollock, (1998) Pollock, 1998,
  12. 1 2 Bellan, G. (2001) Polychaeta, in: Costello, M.J. et al. (Ed.) (2001). European register of marine species: a check-list of the marine species in Europe and a bibliography of guides to their identification. Collection Patrimoines Naturels, 50:,
  13. ↑ Imajima, Minoru (1966) The Syllidae (Polychaetous Annelids) from Japan. II. Autolytinae. Publications of the Seto Marine Biological Laboratory, 14(1): 27-83.,
  14. ↑ Hamond R (1967) Zooplankton, Polychaeta. Family: Syllidae, Sub-family: Autolytinae. Conseil permanent international pour l'exploration de la mer, 113, 1-4,
  15. ↑ Fabricius, O. (1780) Fauna Groenlandica, systematice sistens, Animalia Groenlandiae occidentalis hactenus indagata, quoad nomen specificum, triviale, vernaculumque synonyma auctorum plurium, descriptionem, locum, victum, generationem, mores, usum, capturamque singuli prout de,
  16. ↑ Trott, T.J. (2004) Cobscook Bay inventory: a historical checklist of marine invertebrates spanning 162 years. Northeastern Naturalist (Special Issue 2): 261 - 324.,
  17. ↑ Brunel, P., L. Bosse, and G. Lamarche. (1998) Catalogue of the marine invertebrates of the estuary and Gulf of St. Lawrence. Canadian Special Publication of Fisheries and Aquatic Sciences, 126. 405 p.,
  18. ↑ de Kluijver, M.J.; Ingalsuo, S.S.; de Bruyne, R.H. (2000) Macrobenthos of the North Sea [CD-ROM]: 1. Keys to Mollusca and Brachiopoda. World Biodiversity Database CD-ROM Series. Expert Center for Taxonomic Identification (ETI): Amsterdam, The Netherlands. ISBN 3-540-14706-3. 1 cd-rom pp.,
  19. 1 2 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/proceraea+prismatica/match/1. Läst 24 september 2012.
  20. ↑ WoRMS Polychaeta: World List of Polychaeta. Read G. & Fauchald K., 2010-12-10
  21. 1 2 Dyntaxa Proceraea prismatica