Ponderosauggla

Ponderosauggla
Status i världen: Livskraftig (lc)
Ungfågel
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningUgglefåglar
Strigiformes
FamiljUgglor
Strigidae
SläktePsiloscops
Coues, 1899
ArtPonderosauggla
P. flammeolus
Vetenskapligt namn
§ Psiloscops flammeolus
Auktor(Kaup, 1853)
Synonymer
  • Otus flammeolus
  • Brunögd dvärguv

Ponderosauggla (Psiloscops flammeolus) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar. Den förekommer i västra Nordamerika och Mexiko.

Utseende och läten

Ponderosaugglan är en liten uggla med en kroppslängd på 16–17 cm. Den liknar skrikuvar, men är mindre med kortare örontofsar. Fjäderdräkten är gråmarmorerad med svarta och rostfärgade flammor. Olika färgvariationer förekommer, från mer rostrött till gråare. Ögonen är mörka. Sången skiljer sig tydligt från skrikuvar, ett mjukt och lågt "poot" eller "pooip", ibland dubblerat "podo poot", som upprepas varannan eller var tredje sekund.

Utbredning

Fågelns utbredningsområde är från södra British Columbia till sydvästra USA och södra Mexiko. Fåglar som häckar i Kanada och USA flyttar söderut över vintern. I Guatemala förekommer den bara som övervintrande, inte som häckande.

Systematik

Ponderosaugglan placerades tidigare i Otus, även efter att skrikuvarna urskildes från detta släkte till Megascops. Genetiska studier visar dock att den tillhör samma grupp, om än en avlägsen släkting. Den förs numera som ensam art till släktet Psiloscops. Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Ponderosaugglan hittas i öppna bergsbelägna barrskogar, framför allt med inslag av ponderosatall. Den är strikt nattlevande och tillbringar dagarna vilande i ett hålutrymme. Födan består nästan uteslutande av insekter. Fågeln häckar mellan maj och augusti.

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Beståndsutvecklingen är dock okänd.

Noter

  1. 1 2 3 Birdlife International 2025 Psiloscops flammeolus . Från: IUCN 2025. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2025.1. Läst 5 november 2025.
  2. ↑ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. 1 2 Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download Arkiverad 20 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine.>, läst 2015-01-01
  4. ↑ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 237. ISBN 0-679-45120-X. https://archive.org/details/sibleyfieldguide0000sibl
  5. ↑ Proudfoot, G.A., Gehlbach, F.R. & Honeycutt, R.L. (2007) Mitochondrial DNA variation and phylogeography of the Eastern and Western screech-owls. Condor 109(3): 617–627.
  6. ↑ Wink, M., El-Sayed, A.A., Sauer-Gürth, H. & Gonzalez, J. (2009) Molecular phylogeny of owls (Strigiformes) inferred from DNA sequences of the mitochondrial cytochrome b and the nuclear RAG-1 gene. Ardea 97(4): 581–591.
  7. ↑ Holt, D.W., Berkley, R., Deppe, C., Enríquez Rocha, P., Petersen, J.L., Rangel Salazar, J.L., Segars, K.P., Wood, K.L. & Marks, J.S. (2020). Flammulated Owl (Psiloscops flammeolus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54961 3 april 2020).

Externa länkar