Qiqihar

Qiqihar
Manchuiska :
Cicigar hoton
kinesiska : 齐齐哈尔市?
pinyin: Qíqíhā'ěr shì
Den gamla japanskbyggda järnvägsstationen i Qiqihar.Den gamla japanskbyggda järnvägsstationen i Qiqihar.
EnhetsnivåPrefekturnivå (nivå 2)
Typ av enhetStad på prefekturnivå
ProvinsHeilongjiang
(orter på prefekturnivå i Heilongjiang)
HuvudortJianhua
Areal
Totalt 42 255 km²
Stadsdistrikt 4 440 km²
Folkmängd
Totalt* 4 067 489 (2020)
96 inv./km²
Stadsdistrikt* 1 406 987 (2020)
317 inv./km²
Officiell webbplats
Qiqihars läge i Heilongjiang, Kina.
Qiqihars läge i Heilongjiang, Kina.
*Källa för folkmängd:
Källa för folkmängd i stadsdistrikt:

Qiqihar, även känt som Tsitsihar, är en stad på prefekturnivå i provinsen Heilongjiang i nordöstra Kina, vid östra stranden av Sungaris biflod Nonni. Stadens sydliga förort Zhalong är känd som "de rödkrönta tranornas stad", vilket har överförts på Qiqihar som har fått smeknamnet "transtaden". Den ligger omkring 270 kilometer nordväst om provinshuvudstaden Harbin.

Historia

Den gamla stadsporten i Qiqihar under den japanska kolonialtiden. På 1950-talet revs hela stadsmuren av de kommunistiska myndigheterna.

Qiqihars historia går tillbaka till 1700-talet och hette då Cicigar hoton på manchuiska. Qiqihar var säte för den manchuiske militärguvernör som styrde provinsen Heilongjiang. Staden omgavs av en mur och utgjordes ursprungligen mest av lerhus och trånga gator. Förr var Qiqihar förvisningsort för misstänkta politiska personer och medlemmar av hemliga sällskap i Kina.

Ett stort fängelse i Qiqihar var beryktat för sin behandling av de tungusiska rövarband, som vid och efter Östra kinesiska järnvägens byggande 1897–1903 gav Ryska imperiet förevändning att till dess skydd hålla truppstyrkor i norra Manchuriet.

Mellan åren 1931 och 1945 var staden en del av den japanska lydstaten Manchukuo, där Qiqihar var huvudstad i provinsen Longjiang. Efter det att Manchuriet återlämnats till Kina 1945 blev Qiqihar huvudstad i den nyupprättade provinsen Nunkiang. När Folkrepubliken Kina bildades 1949 blev Qiqihar åter huvudstad i Heilongjiang.

Qiqihar tillhör det som en gång var ett av manchuernas ursprungsområden, men befolkningsmajoriteten består idag av hankineser. I Fuyus härad utanför Qiqihar finns en liten grupp som fortfarande talar det manchuiska språket.

1954 förlorade Qiqihar sin ställning som provinshuvudstad. Staden har på senare år blivit en turistattraktion.

Administrativ indelning

Qiqihar är indelat i sju stadsdistrikt på häradsnivå, en stad på häradsnivå och åtta härad. Staden var huvudstad i den tidigare provinsen Nenjiang.

Administrativ indelning av Qiqihar
Namn Kinesiska Pinyin Typ Befolkning
(2020)
Yta
(km²)
Befolknings-
täthet (inv/km²)
Ang'angxi 昂昂溪区 Áng'ángxī qū Stadsdistrikt 67 824 748 91
Baiquan 拜泉县 Bàiquán xiàn Härad 282 019 3 597 78
Fuyu 富裕县 Fùyù xiàn Härad 224 040 4 018 56
Gannan 甘南县 Gānnán xiàn Härad 288 203 4 791 60
Hulan Ergi 富拉尔基区 Fùlā'ěrjī qū Stadsdistrikt 197 424 375 526
Jianhua 建华区 Jiànhuá qū Stadsdistrikt 332 566 121 2 748
Kedong 克东县 Kèdōng xiàn Härad 156 983 2 083 75
Keshan 克山县 Kèshān xiàn Härad 255 041 3 186 80
Longjiang 龙江县 Lóngjiāng xiàn Härad 414 285 5 887 70
Longsha 龙沙区 Lóngshā qū Stadsdistrikt 355 849 153 2 326
Meilisi 梅里斯达斡尔族区 Méilĭsīdáwò'ĕrzú qū Stadsdistrikt 125 399 2 000 63
Nehe 讷河市 Nèhé shì Stad på häradsnivå 436 906 6 660 66
Nianzishan 碾子山区 Niănzishān qū Stadsdistrikt 56 553 299 189
Tailai 泰来县 Tàilái xiàn Härad 249 153 3 918 64
Tiefeng 铁锋区 Tiĕfēng qū Stadsdistrikt 271 372 743 365
Yi'an 依安县 Yī'ān xiàn Härad 353 872 3 676 96

Klimat

Genomsnittlig årsnederbörd är 761 millimeter. Den regnigaste månaden är juli, med i genomsnitt 245 mm nederbörd, och den torraste är februari, med 8 mm nederbörd.

Källor

  1. 1 2 3 ”China: Qiqihar” (på engelska). citypopulation.de. https://www.citypopulation.de/en/china/townships/qiqihar/. Läst 8 maj 2026.
  2. ↑ ”worldpostmarks.net”. Arkiverad från originalet den 2 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150102101710/http://worldpostmarks.net/HTML%20Countries/china.htm. Läst 29 september 2015.
  3. ↑ Erich Hauer och Oliver Corff, Handwörterbuch der Mandschusprache (Wiesbaden: Harrassowitz Verlag, 2007), ISBN 9783447055284, s. 77.
  4. ↑ China's Manchu speakers struggle to save language, International Herald Tribune, 2007-03-16
  5. ↑ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Tsitsikar, 1904–1926.