| RT-datorn | |
| Information | |
|---|---|
| Operativsystem | FLEX |
| Processor | Motorola 6800 6809 |
| Klockfrekvens | 1 MHz |
| Bussbredd | 8/16 |
| Minne ROM | 4 kB |
| Minne RAM | 56 kB |
| Övriga detaljer | |
| Grafikkrets:Mullard SAA5052, SAA 5020 Textskärm 40x25 tecken Grafikskärm 40x25 Teletext Nya RT-datorn Motorola 6845 Textskärm 80x25 tecken monokromt Kommunikation RS-232 | |
RT-datorn var en svensk mikrodator i byggsats från 1979–1981, baserad på Motorolas 8-bitars 6800/6809-mikroprocessorer. RT-datorn publicerades i tidningen Radio & Television, i en serie artiklar från augusti 1979 till november 1981. Datorn var designad och konstruerad av Åke Holm på företaget CÅ-Elektronik. Artiklarna i tidningen beskrev datorn som "Flexibel och kraftfull dator för hobby eller utveckling". Operativsystemet var FLEX 2 (6800) eller FLEX 9 (6809) från Technical Systems Consultants.
En uppdaterad variant med nytt format på mönsterkorten presenterades i tidningen Elektronikvärlden i april 1983.
RT-datorn designades av Åke Holm efter en serie artiklar i Radio & Television om Motorolas MEK6800D2 byggsats, allmänt kallad D2-kitet. Erfarenheterna av detta bygge, med modifieringar, var grunden till den egna konstruktionen. Artikelserien om Motorolas D2-kit i Radio & Television kallades för "Från utvecklingssystem till dator för Basic". Det var en serie av 18 artiklar med följande titlar:
| Del | Nummer | Rubrik |
|---|---|---|
| 1 | 9-1977 | Beskrivning av Motorola D2 utvärderingssystem |
| 2 | 11-1977 | Programmering i maskinkod av D2 |
| 3 | 12-1977 | Metoder för anpassning av terminal |
| 4 | 1-1978 | En genomgång av de delar som berörs vid utbyggnaden |
| 5 | 4-1978 | Bussystemets uppbyggnad. Åke Holm tar över tillsammans med Tommy Bladh, presenterar ny design |
| 6 | 5-1978 | Moderkort (CÅ-6800) och nätaggregat för C-lådan |
| 7 | 6/7-1978 | Modifiering av D2-kortet |
| 8 | 8-1978 | Tangentbord och printerinterface |
| 9 | 9-1978 | Anpassningskort för bandspelare (KCS-modem) |
| 10 | 10-1978 | Videokortet (CÅ-6806) presenteras |
| 11 | 11-1978 | Minneskortet (CÅ-6816) presenteras |
| 12 | 12-1978 | Epromkortet (CÅ-6808) |
| 13 | 1-1979 | Epromprogrammerare |
| 14 | 2-1979 | Del 2 av beskrivningen för epromprogrammeraren |
| 15 | 3-1979 | Universalkort med klocka, timer, A/D och D/A-omvandlare samt matematikprocessor |
| 16 | 4-1979 | Del 2 av beskrivning för universalkortet |
| 17 | 5-1979 | Del 3 av beskrivning för universalkortet, beskrivning av ett flexskivesystem |
| 18 | 6/7-1979 | Beskrivning av ett flexskivesystem |
De fyra första artiklarna presenterades av Jörgen Dahlberg från Digitronic, den svenska distributören av Motorolas D2-kit, och Gunnar Lilliesköld, Radio & Television. Från del 5 togs artikelserien över av Åke Holm och Tommy Bladh tillsammans med Jörgen Dahlberg.
Första artikeln om RT-datorn presenterades i december 1979, då CPU-kortet beskrevs ingående tillsammans med en allmän presentation av RT-datorn. Titeln för serien var "Flexibel och kraftfull dator för hobby eller utveckling".
Ingressen för artikelserien löd:
| ” |
|
„ |
| – Åke Holm | ||
Följande artiklar i Radio & Television presenterade RT-datorn
| Del | Nummer | Rubrik |
|---|---|---|
| Videoterminalen CÅ-790 | ||
| 1 | 8-1979 | Intelligent videoterminal för privatdata och datavision, del 1 |
| 2 | 9-1979 | Intelligent videoterminal för privatdata och datavision, del 2 |
| CPU och periferikort | ||
| 1 | 12-1979 | CÅ-6819 CPU-kort |
| 2 | 1-1980 | CÅ-800 moderkort, CÅ-8001 ACIA (seriekort) |
| 3 | 2-1980 | CÅ-8004 Timer, CÅ-8091 PIA Labbkort |
| 4 | 3-1980 | CÅ-8017 Flexskiveinterface |
| 5 | 5-1980 | CÅ-8006 HEX terminalkort |
| 6 | 6/7-1980 | CÅ-8003 kassettmodem |
| 7 | 10-1980 | CÅ-8005 Realtidsklocka |
| 8 | 12-1980 | CÅ-8010 EPROM-programmerare |
| 9 | 1-1981 | CÅ-8025 EPROM-kort |
| 10 | 3-1981 | CÅ-8018 IEEE-kort |
| 11 | 9-1981 | CÅ-8043 Färg-TV som dataskärm |
I varje Radio & Televsion-artikel listades en komponentförteckning tillsammans med pris för de olika delarna. Här nedan listas denna, med de omräknade priserna i 2025 års valuta.
| September 1979 | ||
|---|---|---|
| CÅ-790 Videoterminal | Pris 1979 | Pris 2025 |
| CÅ-790 ex KCS och VHF | 1 960 kr | 9 136 kr |
| KCS | 122 kr | 569 kr |
| VHF | 49 kr | 228 kr |
| December 1979 | ||
| CÅ-6819 CPU-kort | Pris 1979 | Pris 2025 |
| Sats med 1 k RAM och 6808-processor | 1 140 kr | 5 145 kr |
| Sats med 8 k RAM och 6809-processor samt TBUG och CBUG monitorer | 2 130 kr | 9 613 kr |
| Endast kretskort | 356 kr | 1 607 kr |
| Januari 1980 | ||
| Pris 1980 | Pris 2025 | |
| CÅ-800 Moderkort | 415 kr | 1 814 kr |
| Endast kretskort | 211 kr | 922 kr |
| CÅ-8001 ACIA | 276 kr | 1 206 kr |
| Endast kretskort | 59 kr | 258 kr |
| Monitor TBUG, 2 st 2708 EPROM | 301 kr | 1 315 kr |
| Monitor CBUG, 2 st 2708 EPROM | 350 kr | 1 530 kr |
| Februari 1980 | ||
| Pris 1980 | Pris 2025 | |
| CÅ-8004 Timer | 192 kr | 827 kr |
| Endast kretskort | 53 kr | 228 kr |
| CÅ-8091 PIA Labbkort | 76 kr | 327 kr |
| Mars 1980 | ||
| Pris 1980 | Pris 2025 | |
| CÅ-8017 Flexskivestyrning | 962 kr | 4 121 kr |
| Juni/juli 1980 | ||
| Pris 1980 | Pris 2025 | |
| CÅ-8003 KCS-modem | 236 kr | 998 kr |
| Endast kretskort | 53 kr | 224 kr |
| Oktober 1980 | ||
| Pris 1980 | Pris 2025 | |
| CÅ-8005 Realtidsklocka | 312 kr | 1 247 kr |
| December 1980 | ||
| Pris 1980 | Pris 2025 | |
| CÅ-8010 Eprom-programmerare | 840 kr | 3 358 kr |
| Endast kretskort | 117 kr | 468 kr |
| Mars 1981 | ||
| Pris 1981 | Pris 2025 | |
| CÅ-8018 IEEE-styrkort | 557 kr | 2 114 kr |
| September 1981 | ||
| Pris 1981 | Pris 2025 | |
| CÅ-8043 Färg-TV som terminal | 583 kr | 2 125 kr |
RT-datorn var en modulär konstruktion. De kort som krävdes för att få en fungerande dator var moderkortet CÅ-800, CPU-kortet CÅ-6819, HEX terminalkort CÅ-8006 och kassettmodem CÅ-8003. Efter behov kunde datorn byggas ut med fler kort för att få en fullt fungerande dator med flexskiveenheter, videoterminal och utökat minneskort.

Hur minnet utnyttjades i RT-datorn berodde helt på vilken CPU som var aktiv. För 6800-processorn var den maximala minnesrymden 48 kB, för 6809 var det 56 kB.
| Adress | 6800 6808 | 6809 |
|---|---|---|
| $FFFF | Används ej | CBUG/F0BUG |
| $F000 | ||
| $EFFF | ECBUG/TBUG | Används ej |
| $E100 | ||
| $E0FF | Periferikort | |
| $E000 | ||
| $DFFF | 8k RAM CÅ-6848 | 8k RAM CÅ-6819 |
| $C000 | ||
| $BFFF | 8k RAM CÅ-6848 | 48k RAM CÅ-6848 |
| $A000 | ||
| $9FFF | Används ej | |
| $80FF | ||
| $8000 | Periferikort | |
| $7FFF | 32k RAM CÅ-6848 | |
| $0000 |
Moderkortet för RT-datorn var bestyckat med 6 stycken parallellkopplade 86-poliga kortkontakter avsett för systemkort. 15 stycken parallellkopplade 22-poliga kortkontakter för periferikort fanns, sånär som stift 22 vilket är separat. Detta stift gör att CPU-kortet kan adressera varje periferikort separat. Till moderkortet anslöts spänning, +5V, växelspänning 14V, reset-knapp och knapp för NMI (non-maskable interrupt ). CÅ-800 innehöll också likriktardioderna för 12V spänningarna.
Det omarbetade moderkortet CÅ-801 var uppbyggt på samma sätt som CÅ-801, men sektionen med likriktardioderna för 14V växelspänning var borttaget. Moderkortet matades nu direkt med +5V, +12V och -12V. De 86-poliga kontakterna reducerades från 6 stycken till 4.

RT-datorns processorkort har plats för två mikroprocessorer, 8 kilobyte minne samt upp till 4 kilobyte maskinkodsmonitor för varje processor. På kortet finns 8 kB RAM på antingen adress $A000-$BFFF (6808) eller $C000-$DFFF (6809). Ingen automatisk adressomkoppling av minnet fanns. Ska datorn starta både FLEX 2 och FLEX 9 är det ett krav att ha det externa minneskortet CÅ-6848 med minne adresserat på $A000-$BFFF.

Minneskortet består av upp till 48 kB minne fördelat på tre 16 kB-block. RAM-kretsarna som används är av typ 4116. Varje krets rymmer 16 384 bitar, och det krävs 8 stycken för att för att få 16 kB minne. 4116 är ett så kallat dynamiskt minne, vilket kräver en "refresh"; detta är inbyggt på kortet med hjälp av två Motorola-kretsar: MC 3242 och MC 3480.

Åke Holm designade först en färg-videoterminal baserad på Mullard SAA5052 teckengenerator, tillsammans med Mullard SAA5020 synkkrets för användning till D2-kitet. Kortet är försett med VHF- och RGB-utgångar för anslutning till färg-tv via antenningången eller via en RGB-videoskäm. Styrning av terminalen sker genom seriekommunikation som RS-232. Ett parallell-avkodat tangentbord krävs för inmatning av text samt en nätdel. Kortet har beteckningen CÅ-790. Två artiklar i Radio & Television i augusti och september 1979 beskriver ingående funktionerna i videoterminalen. Denna videoterminal används till RT-datorn.

Detta kort används för att styra videoterminalen CÅ-790 via den seriella porten A. Port B kan användas för en seriell skrivare.

Detta kassettmoden baseras på "Kansas City-standard", vilket möjliggör sparande, och hämtande, av programvara från kassettband.
Detta kort baseras på Motorola MC6840, och kretsen innehåller tre sextonbitars räknare. I RT-datorn används denna räknare som avbrottsrutin (IRQ) för skrivarhantering vilket möjliggör utskrift av exempelvis programlistning samtidigt som datorn används.

Detta kort tillhandahåller en realtidsklocka baserad på kretsen MM5318.

Den här terminalen arbetar med HEX-kod. Kombinerad med CPU-kortet CÅ-6918 ger den möjlighet att programmera maskinkod.
Detta kort möjliggör inmatning av upp till 16 analoga signaler vilka bearbetas digitalt i datorn. Mätvärdet fås som ett 8-bitars värde, och det blir 256 steg mellan noll och fullt utslag.

Detta kort möjliggör programmering av EPROM av följande typer:
Detta kort tillhandahåller en realtidsklocka baserad på kretsen MSM5832.

Detta kort möjliggör anslutning av upp till fyra 5,25-tums diskettenheter, enkel eller dubbelsidiga, med enkel densitet.

Detta kort möjliggör anslutning av instrumentbussen IEEE-488. Bussen kallas även HP-IP eller GPIB.

EPROM-kort med plats för 8 stycken 2K 2516 EPROM-kretsar. Upp till tre kort kan anslutas till RT-datorn, vilket då ger upp till 48K lagringsutrymme. EPROM:en kan programmeras med exempelvis FLEX, och detta laddas sekundsnabbt in via ett kommando i maskinkodsmonitorn.
Detta kort med AM9511 ger aritmetiska och trigonometriska operationer med 16-bitars och 32-bitars heltal och 32-bitars flyttal. Det kan också konvertera heltal till flyttal och vice versa.

Detta kort ansluts till videoterminalen och ger en modulerad signal ut på UHF-bandet. Kortet ansluts enkelt via en antennkabel till antenningången på en färg-tv.

Detta kort tillhandahåller två 8-bitars dubbelriktade databussar och fyra avbrotts-/kontroll-linjer för enkel IN/UT datahantering.

Detta kort tillhandahåller olika former av seriella anslutningar via ACIA/SSDA/ADLC

Följande periferikort fanns i annonser men tillverkades ej:
Den så kallade "Nya" RT-datorn presenterades i Elektronikvärlden nummer 4 1983 med ingressen:
| ” |
|
„ |
| – Åke Holm | ||
Den nya RT-datorn bestod av 7 stycken mönsterkort i dubbelt europaformat(en) (100x220 mm).
Den nya RT-datorn var en ännu mer modulär konstruktion än den tidigare designen. De kort som krävdes för att få en enkel fungerande dator var CPU-kortet CÅ-812 och HEX terminalkortet CÅ-831.
| Adress | Funktion | kort |
|---|---|---|
| $FFFF | 2k EPROM | CÅ-812 |
| $F800 | ||
| $F7FF | 2k EPROM | CÅ-812 |
| $F000 | ||
| $EFFF | 2k bildskärms-RAM | CÅ-815 |
| $E800 | ||
| $E7FF | Reserv | |
| $E400 | ||
| $E3FF | 768 byte RAM | CÅ-812 |
| $E100 | ||
| $E0FF | CRTC + PIA | CÅ-815 |
| $E0F0 | ||
| $E0EF | reserv | |
| $E0E0 | ||
| $E0DF | EPROM-kort #3 | CÅ-816 |
| $E0D0 | ||
| $E0CF | EPROM-kort #2 | CÅ-816 |
| $E0C0 | ||
| $E0BF | EPROM-kort #1 | CÅ-816 |
| $E0B0 | ||
| $E0AF | reserv | |
| $E020 | ||
| $E01F | Flexkontrollkort | CÅ-817 |
| $E010 | ||
| $E00F | in/ut-kort | CÅ-813 |
| $E000 | ||
| $DFFF | 8 k statiskt RAM | CÅ-812 |
| $C000 | ||
| $BFFF | 48 k dynamiskt RAM | CÅ-814 |
| $0000 |
Följande kort fanns till den "nya" RT-datorn:





