Raffaele Garofalo, född 1852 i Neapel, död 1934, var en italiensk kriminalist.
Garofalo inträdde tidigt i domarkåren och gjorde sig alltmer känd genom uppsatser och större arbeten rörande den italienska kriminallagstiftningen och föreläsningar i sociologi. Senare var han president i appellationsdomstolen i Neapel. Garofalo räknas jämte Enrico Ferri och Cesare Lombroso som grundläggare av den så kallade italienska kriminalistskolan.