| rapa nui | |
| Vananga rapa nui | |
| Talas i | Påskön, Chile, Tahiti, USA |
|---|---|
| Antal talare | cirka 2000 |
| Status | hotat |
| Språkfamilj | Austronesiska språk |
| latinska alfabetet (förut möjligen rongorongo) | |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | Ingen |
| ISO 639‐2 | rap |
| ISO 639‐3 | rap |

Rapa nui är ett språk som talas av den nuvarande befolkningen (rapa nui) på Påskön. Antalet modersmålstalare är några tusen, varav några hundra finns på det chilenska fastlandet, på Tahiti och i USA. År 2007 uppskattade språket ha 2000 talare. Fast rapa nui anses vara hotat dess talare har mestadels positiva attityder till språket.
Rapa nui är, liksom till exempel tahitiska och hawaiiska, ett östpolynesiskt språk i den austronesiska språkfamiljen.
Det ännu olösta, förmodade skriftsystemet rongorongo tros tidigare ha använts för att skriva rapa nui. Men om detta är ett skriftsystem eller enbart symboler för minnet är oklart. Språket kan i så fall vara det enda polynesiska språket som har haft ett självständigt skriftsystem. Vad som talar mot att detta är tecken med ljudvärde motsvarande ord, är att det inte finns återkommande kombinationer, vilket borde varit fallet för de vanligaste orden och ljuden.
Tills 1960-talet var rapa nui fortfarande Påsköns dominerande språk. Senare började föräldrarna hellre tala spanska med sina barn istället för rapa nui. På 1980-talet fanns det bara få som kunde språket flytande och det talades mestadels bara till dem äldre som en form av artighet.
I slutet av 1800-talet flyttade några rapa nuier till Tahiti och kom tillbaka senare. Dessa talare av rapa nui har påverkat hela språket speciellt med tanke på lexikon: av en ordlista av 5833 ord var 543 ords ursprung i tahitiska. Orsaken till detta är det att fonologin mellan rapa nui och tahitiska är likadana.
Spanska har påverkat språket mer under senare tider. Ett blandspråk mellan spanska och rapa nui är allt vanligare på Påskön. Några typiska konjunktioner från spanska inkluderar o (eller), y (och) och pero (men). Under 1900-talet har också spanska förändrat rapa nuis ordföljd från VSO till SVO:
| På svenska | På rapa nui år 1948 | På rapa nui år 2001 |
|---|---|---|
| De både led och sörjde | He ‘aroha, he tatagi ararua | Ararua he ‘aroha he tatagi |
Numera skrivs språket med latinska alfabetet. För första gången översattes Nya testamentet till rapa nui år 2018. Det första tidningen som utges på rapa nui är Tāpura Re'o.
Rapa nuis alfabet:
A, Ā, E, Ē, H, I, Ī, K, M, N, O, Ō, P, R, T, U, Ū, V, ʻ, Ŋ
| Bilabial | Labiodental | Alveolar | Velar | Glottal | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ŋ | ||
| Klusil | p | t | k | g | ʔ | |
| Frikativ | v | h | |||
| Flappar | ɾ |
Källa:
| Främre | Central | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | i | u | |
| Mellansluten | e | o | |
| Öppen | a |
Källa:
Personala pronomina på rapa nui:
| Singularis | Dualis | Pluralis | ||
|---|---|---|---|---|
| I pers. | Inkl. | au | tāua | tātou |
| Ekskl. | māua | mātou | ||
| II pers. | koe | kōrua | ||
| III pers. | ia | rāua | ||
Räkneord 1-10 på rapa nui:
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| tahi | rua | toru | ha | rima | ono | hitu | varu | iva | hagauru |