Ätten Rappe härstammar enligt äldre genealogiska källor från Sachsen-Altenburg i det tysk-romerska riket och inkom till Sverige via Kurland. Ättens stamfader Heinrich Rappe inträdde i svensk tjänst 1633 som auditör vid Östra Nylands infanteriregemente, när regementet var stationerat i norra Tyskland. År 1648 övergick han till Livgardet som auditör, och 1655 inträdde han som generalauditör vid den livländska armén. Han erhöll fullmakt för ämbetet den 22 oktober 1662. Han adlades av kung Karl XI den 17 maj 1675 under namnet Rappe, och ätten introducerades 1697 under nummer 1284.
Ätten har varit knuten till Småland sedan senare delen av 1600-talet. Flera generationer av släkten Rappe gjorde militär karriär. Riddarhusets stamtavlor upptar närmare 50 namngivna officerare, däribland fem generaler. General Axel Emil Rappe var dessutom chef för Generalstaben och tjänstgjorde som krigsminister 1892–1899.
En fortlevande gren upphöjdes 1771 till friherrlig värdighet och introducerades 1776 under nummer 287. År 1778 uppflyttades den adliga ätten Rappe nr 1284 till Riddarhusets dåvarande riddarklass, en kategori av obetitlad högadel inom den äldre riddarhusordningen.
Ätternas fortlevnad
Den adliga ätten utslocknade i Sverige på svärdssidan med Fredrik Rappe 1929, på spinnsidan med Blenda Rappe 1937 och på änkespinnsidan med Fredrik Rappes änka Elvira Christina Rosenlund 1974, men uppges möjligen fortleva i USA. Den friherrliga ätten Rappe nr 287 fortlever. Det finns även en borgerlig namnbärande gren, härstammande från den adliga ätten Rappe nr 1284, med ursprung i kammarherren och officeren Fredrik Vilhelm Rappe.
Friherrliga ätten Rappe nr 287
Den friherrliga grenen härstammar från Thomas Carl Rappe (1721–1790), officer och sedermera generallöjtnant. Han drog sig senare tillbaka från den militära banan och byggde upp ett större godsbestånd. Under en period var han även landshövding i Kalmar län. Genom honom kom den friherrliga grenen att inta en framträdande ställning inom 1700-talets svenska ämbets- och godsägarmiljö. Grenen kom att knytas till flera småländska egendomar, däribland Strömsrum, Bo, Råsnäs, Drättinge, Ramnåsa och Tagel.
Ätternas heraldik
Vapnet för de båda svenska Rappeätterna upptar en svart häst. I tyskt språkbruk används Rappe som beteckning för svart häst; betydelsen är belagd i sydtyskt/oberdeutskt område från 1531 och i thüringsk-centraltysk språkmiljö under 1600-talet. Hästmotivet har därmed utgjort ett sammanhållande heraldiskt kännetecken för båda ätterna, trots skillnader i rang och vapnens närmare utformning. Heraldiken speglar både kontinuitet och differentiering mellan den adliga och den friherrliga grenen. Sköldebrevet för den adliga ätten Rappe nr 1284 förvaras på Riddarhuset, liksom vapenritningen för den friherrliga grenen nr 287.
En annan genealogisk förbindelse tillkom genom sonsonen Erik Rappes äktenskap 1716 med Hedvig Leijoncrona, dotter till diplomaten Christoffer Leijoncrona och Françoise Vachell från Berkshire i England. Genom Vachells antavla finns förbindelser med engelsk gentry och medeltida högadel, däribland släkterna de Ros, FitzAlan och de Bohun, och vidare med flera brittiska och kontinentaleuropeiska kungahus. Härstamningen från de Ros medför även en anknytning till den skotska Clan Rose, vars internationella släktförening välkomnar efterkommande till de Ros som medlemmar.
Under senare århundraden förekommer även äktenskapsförbindelser mellan medlemmar av de svenska Rappeätterna och flera grevliga ätter, däribland Posse, Sparre af Söfdeborg, Mörner af Morlanda och Hamilton.
Kulturhistoriska spår
Rappeätten har lämnat kulturhistoriska spår på flera håll i Sverige, särskilt i Småland, Blekinge och Uppsala. Rappeska släktföreningens inventering upptar bland annat åtta orts-, gatu-, väg- och stråknamn samt fyra salar eller rum med namn knutna till släkten. Bland de mer framträdande exemplen finns Tagels herrgård, där friherre Wilhelm Rappe lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden 1840, och Bodens fästning, vars tillkomst general Axel Rappe var en drivande förespråkare för under 1890-talet. Sjuksköterskepionjären Emmy Rappe har bland annat gett namn åt vägar och offentliga lokaler i Uppsala och Stockholm. Därtill finns ett stort antal Rappeanknutna herrgårds-, kyrko-, grav- och minnesmiljöer.
Släktföreningar
Det finns två släktföreningar med anknytning till de svenska Rappeätterna. Rappeska släktföreningen, med Tommie Rappe Petersson som ordförande, är en fristående ideell forskningsförening för efterkommande till den adliga ätten Rappe nr 1284, med inriktning på ättens genealogi, historia och kulturarv. Friherrliga ätten Rappes släktförening, med Gustaf Rappe som ordförande, är registrerad vid Riddarhuset, stiftades 1955 och är knuten till den friherrliga ätten Rappe nr 287.
.png)
Sveriges riddarhus.png)