Reatil (engelska: rocket-assisted projectile, kort RAP) är en eldrörsskjuten projektil som är utformad med en integrerad drivanordning (vanligen en krutraketmotor) som verkar i någon del av projektilbanan och ger ökad projektilhastighet. Principen används främst för att ge artillerigranater eller vinggranater ökad skottvidd. Skottvidden för en 15 cm eldrörsartillerigranat kan ökas med 25-30 %, jämfört med en konventionell granat, om den utformas som en reatil.
Skillnaden mot en raketprojektil är att reatiler avfyras med en extern drivladdning (exempelvis en patronhylsa) från ett konventionellt eldrörsvapen som även kan skjuta vanliga projektiler, där raketprojektiler istället avfyras från ett särskilt raketvapen, såsom en ramp eller rör.
Reatildrivanordningen tänds ofta direkt efter avfyrning och börjar verka efter cirka 3 till 10 sekunder, med en brinntid på ett par sekunder. Drivanordningen tar upp utrymme i projektilen och minskar utrymme för stridsdel, vilket medför att stridsdelen blir mindre än hos en lika stor projektil utan drivanordning, vilket i sin tur medför mindre verkan i mål.
Svensk utveckling av reatiler under 1960-talet kom att leda till upptäckten av basflödesgranater.