Regencyn ("The Regency era") är termen för en tidsperiod ur Storbritanniens historia som i vid mening brukar syfta på perioden mellan cirka 1795 och 1837, men formellt sett har sitt namn efter den tid när prins Georg regerade som prinsregent och ställföreträdande regent för sin far kung Georg III av Storbritannien på grund av dennas psykiska sjukdom mellan 1811 och 1820.
Kung Georg hade sedan 1788 lidit av dålig psykisk hälsa och prins Georg hade sedan dess betraktats som en tänkbar prinsregent och alltmer växande maktfaktor, även om det var först 1811 som han formellt fick makten. Regencyeran utgjorde i själva verket den sista delen av den georgianska eran (1714-1830) och avlöstes av den Viktorianska eran (1837-1901). Regencyeran är numera bland annat känd som den era där Jane Austens romaner utspelar sig.