Han använde gamla teckningar av Mars från 1666 för att försöka fastställa Mars stjärndygn. Hans slutliga uppskattning, år 1873, var 24 timmar 37 minuter 22,713 sekunder, mycket nära det moderna värdet på 24 timmar 37 minuter 22,663 sekunder.
Biografi
"Astronomy" Richard Proctor karikerad av Spy i Vanity Fair, 3 mars 1883
Richard Proctors far dog 1850 och hans mor skötte hans utbildning. Han skickades till King's College London och fick därefter ett stipendium vid St John's College, Cambridge. Han tog examen 1860 som 23:e Wrangler.
Proctor läste sedan till advokatyrket, men vände sig istället till astronomi och författarskap, och publicerade 1865 en artikel om dubbelstjärnornas färger i Cornhill Magazine. Hans första bok, Saturn and its system, publicerades samma år, på egen bekostnad. Detta verk innehåller en utförlig redogörelse för de fenomen som planeten uppvisar, men trots att det mottogs positivt av astronomer, hade det ingen stor försäljning. Han avsåg att följa upp det med liknande avhandlingar om Mars, Jupiter, solen, månen, kometer och meteorer, stjärnor och nebulosor, och hade faktiskt påbörjat en monografi om Mars, när en nyzeeländsk banks konkurs berövade honom ett oberoende som skulle ha gjort det möjligt för honom att genomföra sin plan utan oro för dess kommersiella framgång eller misslyckande.
Proctors tidigare försök var inte alltid framgångsrika. Hans Handbook of the Stars (1866) refuserades av herrarna Longmans och Macmillan, men eftersom den trycktes privat sålde den ganska bra. För sina Half-Hours with the Telescope (1868), som så småningom nådde en 20:e upplaga, fick han ursprungligen 25 pund från herrarna Hardwick. Även om undervisning inte var hans favorit, tog han emot elever i matematik och innehade under en tid tjänsten som matematiklärare för Woolwich och Sandhurst.
Proctors litterära anseende förbättrades under tiden och han blev en regelbunden medarbetare i The Intellectual Observer, Chamber's Journal och Popular Science Review. År 1870 publicerades hans Other Worlds Than Ours, där han diskuterade frågan om mångfalden av världar i ljuset av nya fakta. Detta följdes av en lång rad populära avhandlingar i snabb följd, bland de viktigaste av vilka är Light Science for Leisure Hours och The Sun (1871), The Orbs around Us och Essays on Astronomy (1872), The Expanse of Heaven, The Moon och The Borderland of Science (1873), The Universe and the Coming Transits och Transits of Venus ( 1874 ), Our Place among Infinities (1875) Myths and Marvels of Astronomy (1877), The Universe of Stars (1878), Flowers of the Sky (1879), The Poetry of Astronomy (1880), Easy Star Lessons och Familiar Science Studies (1882), Mysteries of Time and Space (1883),The Great Pyramid (1883), The Universe of Suns (1884), The Seasons (1885), Other Suns than Ours och Half-Hours with the Stars (1887).
År 1881 grundade Proctor Knowledge, en populär veckotidskrift om vetenskap (som omvandlades till en månadstidskrift 1885), som hade en betydande upplaga. I den skrev han om en mängd olika ämnen, inklusive schack och whist.
Proctor var också författare till artiklarna om astronomi i American Cyclopaedia och den nionde upplagan av Encyclopædia Britannica, och var välkänd som en populär föreläsare i astronomi i England, Amerika och Australien.
Proctor's karta över Mars
Proctor valdes till ledamot av Royal Astronomical Society den 8 juni 1866. Han blev hederssekreterare 1872 och bidrog med åttiotre separata artiklar till dess Monthly Notices. Av dessa handlade de mest anmärkningsvärda om fördelningen av stjärnor, stjärnhopar och nebulosor, samt konstruktionen av det stjärnorala universumet. Han var expert på allt som rörde kartritning och publicerade två stjärnatlaser. Ett diagram över en isografisk projektion, som visade alla stjärnor i Bonner Durchmusterung, utformades för att visa lagarna enligt vilka stjärnorna ner till den 9–10:e magnituden är fördelade över den norra himlen. Hans teoretiska överväganden gällande koronan (Monthly Notices, xxxi. 184, 254) förtjänar också att nämnas, liksom hans diskussioner om Mars rotation, genom vilka man kan härleda dess period med en möjlig felmarginal på 0,005. Han kritiserade också kraftigt de officiella arrangemangen för att observera Venuspassagerna 1874 och 1882. Han valdes in som medlem i American Philosophical Society 1874.
Proctors största och mest ambitiösa verk, Old and New Astronomy, som lämnades ofullbordad vid hans död, färdigställdes av Arthur Cowper Ranyard och publicerades 1892 med en andra upplaga 1895. Proctor bosatte sig i Amerika en tid efter sitt andra äktenskap 1881 och dog av gula febern i New York City den 12 september 1888. Ett monument restes senare till hans minne som donerades av George W. Childs, utgivare av tidningen Public Ledger i Philadelphia. Mary Proctor, hans dotter från hans första äktenskap, blev astronom och framgångsrik föreläsare och författare. Proctors andra fru, Sallie (1856-1941), var också aktiv inom astronomin.
↑"Proctor, Richard Anthony (PRCR856RA)". A Cambridge Alumni Database. University of Cambridge.
↑Richard A. Proctor: Other worlds than ours: the plurality of worlds studied under the light of recent scientific researches. London: Longmans, Green, 1870. (Digital Copy)
