| Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |


Rodism eller rodnoveri (ryska: родноверие, rodnoverije) är ett samlingsnamn för nyhedniska religiösa rörelser som bygger på rekonstruktioner och moderna tolkningar av förkristen slavisk religion. Rörelsen uppstod under 1900-talet och förekommer framför allt i slaviska länder i Central- och Östeuropa, däribland Ryssland, Ukraina och Polen. Rodismen saknar en gemensam central organisation och omfattar ett flertal riktningar med skilda föreställningar och utövanden.
Modern slavisk nyhedendom växte fram i olika former under 1900-talet. I Polen utvecklades bland annat den nationalistiskt och nyhedniskt orienterade rörelsen Zadruga under mellankrigstiden.
I Sovjetunionen skapades från 1960-talet nya sekulära ritualer samtidigt som myndigheterna återupplivade och omformade vissa folkliga högtider. Enligt religionshistorikern Viktor Sjnirelman försökte myndigheterna avlägsna specifikt kristna inslag ur sådana traditioner, medan förkristna inslag i högre grad kunde bevaras. Under samma period bidrog ett växande missnöje med den kommunistiska ideologin till ett ökat intresse för ett idealiserat nationellt förflutet, vilket skapade en kulturell miljö där föreställningar som senare kom att ingå i den slaviska nyhedendomen kunde utvecklas.
Efter Sovjetunionens upplösning fick slavisk nyhedendom ökad spridning i Ryssland, Ukraina och andra delar av Östeuropa.
Rodismen är polyteistisk och dess anhängare dyrkar slaviska gudar, andeväsen och förfäder. Uppfattningen om gudarnas natur och hur de förhåller sig till varandra varierar mellan olika riktningar; vid sidan av polyteistiska föreställningar förekommer bland annat animism och uppfattningen att de olika gudomarna ytterst utgör uttryck för en underliggande enhet.
Ritualen har en central ställning och är inom nästan alla riktningar viktigare än en enhetlig religiös lära. Rodistiska samfund lägger därför större vikt vid gemensam religiös praxis än vid teologisk renlärighet, och enskilda utövare har relativt stor frihet att tolka teologiska frågor.
Förhållandet mellan religion, etnicitet och nationalism varierar mellan olika rodistiska grupper. Forskare har uppmärksammat konservativa och nationalistiska strömningar inom delar av rörelsen, särskilt i Ryssland, där även antisemitism, islamfientlighet och främlingsfientlighet har förekommit. Samtidigt har delar av rörelsen tagit avstånd från rasism och politisk extremism. År 2002 undertecknade medlemmar av den ryska organisationen Circle of Pagan Tradition det så kallade Bittsa-uppropet, riktat mot rasism och nynazism inom den ryska nyhedniska rörelsen.
| |||||||||||||||||