Rosenticka

Rosenticka
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningPolyporales
FamiljFomitopsidaceae
SläkteFomitopsis
ArtRosenticka
Fomitopsis rosea
Vetenskapligt namn
§ Fomitopsis rosea
Auktor(Alb. & Schwein.) P. Karst. 1881
Synonymer
Rhodofomes roseus (Alb. & Schwein.) Vlasák 1990
Trametes carnea (Blume & T. Nees) Corner 1989
Fomitopsis carnea (Blume & T. Nees) Imazeki 1943
Trametes carnea (Blume & T. Nees) Lloyd 1915
Ungulina rosea (Alb. & Schwein.) Pat. 1900
Scindalma roseum (Alb. & Schwein.) Kuntze 1898
Scindalma rufopallidum (Trog) Kuntze 1898
Scindalma carneum (Blume & T. Nees) Kuntze 1898
Fomes carneus Blume & T. Nees 1889
Fomes roseus (Alb. & Schwein.) Fr. 1888
Placodes roseus (Alb. & Schwein.) Quél. 1886
Fomes rufopallidus (Trog) Cooke 1885
Trametes rosea (Alb. & Schwein.) P. Karst. 1881
Fomitopsis rufopallida (Trog) P. Karst. 1881
Polyporus rufopallidus Trog 1832
Polyporus roseus (Alb. & Schwein.) Fr. 1818
Polyporus roseus var. roseus (Alb. & Schwein.) Fr. 1818
Boletus roseus Alb. & Schwein. 1805

Rosenticka (Fomitopsis rosea) är en svampart som först beskrevs av Alb. & Schwein., och fick sitt nu gällande namn av Petter Adolf Karsten 1881. Rosenticka ingår i släktet Fomitopsis och familjen Fomitopsidaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Beskrivning

Rosenticka är en flerårig, liten, hovformad ticka, mindre än 10 cm bred. Porerna är rosenröda medan hattytan är svart. Arten orsakar brunröta. Den finns oftast på gran, men i sällsynta fall på andra trädslag, även löv. Den förekommer främst i sedan länge orörda, olikåldriga skogar.

Utbredning

Söder om den biologiska norrlandsgränsen förekommer rosentickan sällsynt på enstaka lokaler i nordöstra Götaland och södra Svealand, då nästan enbart i skyddade områden. Norrut är den något vanligare. Den finns i Norge och Finland och har hittats i Danmark. I övrigt förekommer den i Europa, i norra och västra Asien och i Nordamerika. I rödlistan 2025 är arten klassad som nära hotad.

Se även

Källor

Noter

  1. ↑ Vlasák, J. (1990) Antrodiella citrinella - nový choroš pro CSFR, In: Ceská Mykol. 44(4):238–239
  2. ↑ Corner (1989) , In: Beih. Nova Hedwigia 97:87
  3. ↑ Imazeki (1943) , In: Bull. Tokyo Sci. Mus. 6:92
  4. ↑ Lloyd (1915) , In: Mycol. Writ. 4 (Synopsis of the Genus Fomes):224
  5. ↑ Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):103
  6. 1 2 Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):519
  7. ↑ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):518
  8. ↑ Blume & T. Nees (1889) , In: Bulletin des Travaux de la Société Botanique de Genève, Section de la Société suisse de Botanique:306
  9. ↑ E.M. Fries (1888) , In: Syll. fung. (Abellini) 6:189
  10. ↑ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):171
  11. ↑ Cooke (1885) , In: Grevillea 14(no. 69):17
  12. ↑ P.A. Karsten (1881) , In: Acta Soc. Fauna Flora fenn. 2(1):30
  13. ↑ P.A. Karsten (1881) , In: Revue mycol., Toulouse 3(9):18
  14. ↑ Trog (1832) , In: Flora, Jena 15:556
  15. ↑ E.M. Fries (1818) , In: Observ. mycol. (Havniae) 2:260
  16. ↑ Fr. (1818) , In: Observ. mycol. (Havniae) 2:260
  17. ↑ Albertini & Schweinitz (1805) , In: Consp. fung. (Leipzig):251
  18. 1 2 3 ”Artfakta från SLU Artdatabanken”. artfakta.se. https://artfakta.se/. Läst 18 juli 2026.
  19. ↑ P.A. Karsten (1881) , In: Meddn Soc. Fauna Flora fenn. 6:9
  20. 1 2 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (16 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/fomitopsis+rosea/match/1. Läst 24 september 2012.
  21. ↑ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  22. 1 2 Dyntaxa Rosenticka
  23. ↑ Jaederfelt, Klas (2014). STORA Svampboken med uppdaterad Tickbok. sid. 220. ISBN 978-91-87247-62-0

Bildgalleri