Adelsätten Rundeels vapensköld: ett kupolförsett torn med port och ett band av fönsteröppningar, omgett av tre kulor, två på vardera sidan av kupolen och en tredje under tornet
Rundeel är en svensk adlig, utdöd släkt med rötter i Finland.
Ätten Rundeel erhöll adelskap den 30 september 1650 och introducerades på Riddarhuset 1655 som nr 632.
Släkten dog ut på svärdssidan redan i början av 1700-talet.
Dess vapensköld visar ett kupolförsett torn med port och ett band av fönsteröppningar, omgett av tre kulor, två på vardera sidan av kupolen och en tredje under tornet.
Dennes son Anders Persson Costenius, adlad 1650 med namnet Rundeel (1619–1679), inledde en militär bana 1639, blev regementskvartermästare vid Björneborgs regemente 1647 och kapten vid samma regemente 1648. Efter adlandet blev han major 1656 och kommendant på Nyslott 1671 med överstelöjtnants rang. Han fick i samband med adelskapet i förläning Sorola by i Kangasala socken utanför nuvarande Tammerfors, vilket dock i någon mån reducerades 1683. Han var gift med Magdalena Jakobsdotter Härkä, som var dotter till slottsfogden i Åbo Jakob Sigfridsson Härkä och Elin Andersson samt styvdotter till Dorotea von Schönewandt. Han ligger begravd i Kangasala kyrka.
Catharina, troligen född 1704, död 29 mars 1772 i Kuhmalax socken. Hon var gift före 1741 med föraren och hemmansägaren Erik Leander i Tursola by, Kangasala socken.
Helena, född 1706, död 9 juli 1762 på Sorola. Hon blev gift 1722 med rusthållaren Peter Bergman i Kangasala socken.
Christina, troligen född 1709, död 10 juli 1791 i Kuhmalax socken. Gift 1728 på Sorola med löjtnanten Sven Lenning.
Källor
Jully Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden, Helsingfors 1909.
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.
www.adelsvapen.com/genealogi/Rundeel_nr_632
Noter
1234J. Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden, Helsingfors 1909