Kaviar är en delikatess, och rysk och iransk kaviar från kaspiska regionen är högt värderad. Kaviar äts som den är eller används som pålägg på bröd eller kex eller som garnering.
Etymologi
Ordet kaviar kommer från persiskaخاويارxāviār. På ryska används икра (ikra) som betyder "fiskrom".
Bruk
Internationellt, och traditionellt används termen kaviar enbart om rom från vild stör (Acipenseridae) ifrån Kaspiska och Svarta havet, så kallad äkta kaviar eller rysk kaviar. Beroende på land så kan kaviar referera till rom från en rad olika fiskar som lax, regnbåge, sjuryggsfiskar, vitfiskkarp, och andra arter av stör.
I Sverige används begreppet kaviar även om ett mer processat livsmedel med fiskrom från torsk, gädda eller löja. Detta livsmedel benämns också smörgåskaviar, för att särskilja det från annan kaviar.
Olika typer av kaviar
Servering med sju sorters kaviar.
Man skiljer framför allt mellan smörgåskaviar, till exempel Kalles kaviar, och kaspisk kaviar.
Kaspisk kaviar
Iranska och ryska kaviarburkar.
Kaspisk kaviar är fiskrom från olika arter av störfiskar och räknas som en lyxvara och delikatess. Sådan kaviar produceras mestadels i Iran, Ryssland och Azerbajdzjan. Iran producerar årligen 90 ton kaviar, och är världsledande.
Rysk kaviar är en stor exportprodukt. Kaviaren indelas efter kornstorlek och störart. Den mest exklusiva sorten heter beluga (värde i butiken är cirka 120 000 kr/kg), sedan följer osetra, imperial och sevruga. Även azerisk kaviar kallas ofta för rysk kaviar. Förutom i Ryssland och Azerbajdzjan bedrivs störfiske i Iran, Kazakstan och Turkmenistan. För att skydda stören, som de senaste 20 åren minskat med 90% och alltmer hotas av utfiskning, har man infört centralt utfärdade certifikat för fiskare. Dock bedrivs ett omfattande tjuvfiske. Sedan 2003 har inget tillstånd för försäljning utfärdats varken i Ryssland eller Sverige, vilket i praktiken innebär förbud mot att sälja varan i Sverige.
Karprom, tarama
Rom från torsk, karp eller multfisk kallas i Cypern, Grekland och Turkiet för tarama. Av tarama görs en mezeröra som i Grekland kallas taramosalata och i Turkiet kallas för tarama. I dag görs majoriteten av Taramosalata på torskrom som blandas med olivolja, potatisflingor och citron. Ibland tillsätts även andra ingredienser. Maträtten är även vanlig i andra länder på balkan, bland annat i Rumänien där rätten går under namnet salată de icre och Bulgarien där rätten kallas haiver (Kaviar). Varianter av rätten är även spridd i västerlandet, antingen som en typisk grekisk/turkisk maträtt, eller inkorporerad i det lokala köket.[källabehövs]
Smörgåskaviar, i Finland även romkräm, är en form av rombaserad kräm som är vanlig som smörgåspålägg och topping på kokt ägg. Rommen är främst från torskfiskar, och ofta rökt. Till skillnad från kaspisk kaviar innehåller smörgåskaviar betydligt mer ingredienser, såsom matolja, tomatpuré, potatisflingor, och socker, med mera. Det säljs även traditionsenligt på aluminiumtub.
Smörgåskaviar är främst vanlig i Sverige, Finland, Norge och Island. Den säljs dock även i andra länder, bland annat via Ikea.
Saltad torskrom blev populär i Sverige på 1850-talet. På 1910-talet lanserades en mildare variant genom att man blandade den saltade torskrommen med olja. Mat förpackad i metalltub lanserades i sin tur under mellankrigstiden. I november 1936 gjorde Konsum reklam för rökt kaviar i olja på tub i flera av Sveriges dagstidingar och 1946 gjorde fiskebolaget Abba reklam för sin egen rökta kaviar på tub (55 öre i dåtidens pengavärde, vilket motsvarar omkring 14 kr 2026). Det som blev grunden för modern smörgåskaviar var ett recept som Abba, enligt dem själva, köpte från en gårdfarihandlare 1950[källabehövs], vilket lanserades som Kalles kaviar.
↑Fodor, Alexandrina, et al. "ASSESSMENT OF DEGREE OF FRESHNESS AND QUALITY OF PRODUCTS TYPE „FISH ROE" SOLD IN SUPERMARKET CHAIN STORES." Analele Universităţii din Oradea, Fascicula: Ecotoxicologie, Zootehnie şi Tehnologii de Industrie Alimentară 10.A (2011): 177-181.
_(cropped).jpg)
