Swedish Institute of Computer Science

Rise SICS AB
Swedish Institute of Computer Science
SICS AB
SICS.svg
Org.nr556587-0119
TypStatligt forskningsinstitut
HuvudkontorSverige Sverige, Kista
Historik
Grundat1985
Struktur
ModerbolagRise Research Institutes of Sweden 2016
Webbplatssics.se/
Redigera Wikidata

Rise SICS AB (av bolaget självt skrivet RISE SICS AB, tidigare SICS AB och Swedish Institute of Computer Science AB) är ett svenskt forskningsinstitut inom datavetenskap som drivs utan vinstintresse. SICS har som uppgift att bedriva avancerad och strategiskt inriktad forskning inom tillämpad datavetenskap i syfte att stärka svenska företags konkurrenskraft och att medverka till förnyelse inom svenskt näringsliv.

Historia

SICS bildades under namnet Institutet för tillämpad datorvetenskap (ITD) den 1 oktober 1985 i anslutning till KTH i Kista på initiativ av Ericsson och dåvarande Televerket. Anledningen till att institutet skapades var att universiteten och högskolorna inte kunde erbjuda de resurser som initiativtagarna ansåg att forskningen behövde i form av löner, lokaler och utrustning. En av de drivande personerna var Björn Pehrsson från Uppsala universitet som var med och utformade institutets verksamhet.

Delvis var institutet en reaktion på att det japanska MITI hade skapat en forskningsavdelning för datorvetenskap med namnet Institute for New Generation Computer Technology (ICOT). Liknande organisationer startades i USA (Microelectronics and Computer Technology Corporation, MCC), och inom EU skapades ESPRIT och ECRC. En huvudsaklig hotbild var att Japan börjat utveckla det som kallades femte generationens datorer, med parallelliserande hårdvara och stort fokus på programspråket Prolog, i syfte att skapa datorer som skulle kommunicera med naturliga språk.

Den ursprungliga planen vid grundandet var att bedriva tillämpad forskning på fyra områden på två olika platser i landet:

De två första områdena i Göteborg hade en startbudget på 3 miljoner kronor, och de två i Kista 3,5 respektive 9,5 miljoner kronor. Femte generationens datorer var alltså det största projektet och större än alla de andra projekten tillsammans.

År 1986 publicerades SICS första forskningsrapporter. Dessa behandlade ämnen som parallellprogrammering, petrinät olika aspekter på programspråket Prolog, deduktiva databaser, samt simulering av nätverksprotokoll med i språket BDL.

Ett av de första projekt som startades på SICS var relaterat till parallell exekvering av Prolog, och redan samma år som SICS grundades påbörjades en implementering av Prolog som resulterat i SICStus Prolog, en Prolog-dialekt, kompilator och virtuell maskin för Prolog som ännu utvecklas. Runt 1991 började denna användas för flera projekt relaterade till villkorsprogrammering (constraint programming).

2000-talet

Forskningen fokuserade på 2000-talet närvarande främst på följande områden:

Forskningsprojekten genomförs ofta i nära samarbete med industrin och med det internationella forskarsamhället.

SICS medverkar också till den högre utbildningen av tekniker och forskare inom området datavetenskap genom att doktorander kan genomföra sin forskarutbildning på SICS. Huvudkontoret ligger i Kista, Stockholm, och mindre kontor finns i Uppsala, Västerås och Göteborg.

Konsolidering

Den 13 oktober 2004 samlades flera självständiga SICS-bolag under bolaget SICS Swedish ICT. 1 april 2016 uppgick SICS Swedish ICT i ICT-divisionen inom Rise Research Institutes of Sweden under namnet Rise SICS AB.

Denna utveckling mot allt större konsolidering av statliga forskningsinstitut var ett resultat av att Sverker Sörlin år 2006 framlagt en av regeringen via Leif Pagrotsky beställd rapport om de svenska forskningsinstituten med titeln En ny institutssektor.

Företag som avknoppats från SICS

Noter

  1. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525111815/http://www.sics.se/aboutSICS/sics_in_short/. Läst 3 juni 2010.
  2. 1 2 Magnerot, Dan (27 juni 1995). ”Datorvetenskapligt institut i Kista hot mot högskolan”. Ny Teknik. ISSN 0550-8754.
  3. ↑ Myers, J. Paul; Yamakoshi, Kayako (2020). ”The Japanese Fifth Generation Computing Project: A Brief Overview”. Journal of Computing Sciences in Colleges (ACM) 36 (2): sid. 55. ISSN 1937-4771. https://dl.acm.org/doi/10.5555/3447065.3447072. Läst 21 maj 2021.
  4. ↑ Yoeli, Michael; Pehrson, Björn (1986). ”Behavior-Preserving Reductions of Communicating System Nets”. SICS Research Report (R86001). http://ri.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1041360. Läst 4 september 2026.
  5. ↑ Karjoth, Günter; Sjödin, Peter; Weckner, Steffen (1986). ”A Sophisticated Environment for Protocol Simulation and Testing”. SICS Research Report (R86004). http://ri.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1041361. Läst 4 september 2026.
  6. ↑ Carlsson, Mats; Mildner, Per (25 november 2010). ”SICStus Prolog -- the first 25 years”. Theory and Practice of Logic Programming 12. doi:10.1017/S1471068411000482. https://www.researchgate.net/publication/47822182_SICStus_Prolog_--_the_first_25_years. Läst 30 mars 2023.
  7. ↑ ”Förvaltningsberättelse 2016”. Rise Research Institutes of Sweden Års- och hållbarhetsredovisning 2016. Rise Research Institutes of Sweden. 2017. sid. 72. https://www.ri.se/sites/default/files/2018-10/rise_arsredovisning_2016.pdf. Läst 18 december 2021
  8. ↑ Sörlin, Sverker (2006-06-20). En ny institutssektor. Stockholm: Kungl. Tekniska högskolan (KTH). Arkiverad från originalet den 18 december 2021. https://web.archive.org/web/20211218231830/https://www.ri.se/sv/media/115/download?attachment. Läst 18 december 2021
  9. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 september 2009. https://web.archive.org/web/20090926203932/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article31330.ece. Läst 11 juni 2010.
  10. ↑ https://www.allabolag.se/foretag/effnet-ab/lule%C3%A5/konsulter/2K1J7XYI5YF3I
  11. ↑ Ericsson lyfter Dynarc
  12. ↑ Dynarc går i konkurs efter misslyckad nyemission, SvD 2002-05-25
  13. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 november 2015. https://web.archive.org/web/20151125004921/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article231784.ece. Läst 24 november 2015.
  14. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924001131/http://www.entreprenor.se/nyheter/inget-tacton-utan-ericsson_501040.html. Läst 30 januari 2015.
  15. ↑ http://www.dn.se/ekonomi/stockholmsforetag-har-storre-framtidstro
  16. ↑ Datorn gör valet enkelt Arkiverad 12 november 2013 hämtat från the Wayback Machine., Ny Teknik
  17. ↑ Svenska Tacton gör säljaren till ingenjör Arkiverad 12 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ↑ Skräddarsydd mjukvara hårdvaluta för säljarna, Dagens Industri sid. 21, 19 januari 2007
  19. ↑ Fabriken slipper strulorder med smart konfigurator, Ny Teknik oktober 2005
  20. ↑ Tacton Visual Configuration
  21. ↑ Svenska mjukvaran ska ge Capgemini nytt industrischvung, idg.se 2019-05-15
  22. ↑ Här är veckans it-affärer, Computer Sweden 2018-10-30
  23. ↑ Allabolag: Tacton Systems AB
  24. ↑ CPQ/konfiguratorer: TACTON i TOPP – med SAP som tuff utmanare och Oracle på ”bronsplats” i Gartneranalys, Verkstadsforum 30 januari 2024
  25. ↑ Den okända miljard-dealen – dokument avslöjar jätteaffär, Breakit 2024-08-05
  26. ↑ Moderbolagets balansräkning 2023, Allabolag
  27. ↑ M&A deals: CoreWeave, Monolith AI, NetDocuments, OpenText, Tacton, Variantum, Serenytics, Infotechlead 8 oktober 2025
  28. ↑ https://www.allabolag.se/foretag/botbox-ab/-/internet-konsulter-operat%C3%B6rer/2K1PYLBI5YFHL
  29. ↑ https://www.allabolag.se/bokslut/voxi-ab/%C3%A4lvsj%C3%B6/fotografer/2K1P5J5I5YE4D
  30. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240207094511/https://computersweden.idg.se/2.2683/1.443048/axiomatics-framgangstag-rullar-vidare. Läst 7 februari 2024.
  31. ↑ https://www.allabolag.se/5567081012/bokslut
  32. ↑ https://www.svt.se/kultur/pirate-bay-kops-upp
  33. ↑ Svenskt AI-bolag tog in 150 miljoner – går i konkurs, Dagens Industri

Externa länkar