SS Cygni-variabel

SS Cygni-variabel
	Prototypstjärnan SS Cygni i utbrott (7 augusti 2018) och i normalt tillstånd (1 juni 2018). Beskrivning: Kataklysmisk variabel av dvärgnova-typ (UG); Förkortning: UGSS; Prototypstjärna: SS Cygni; Närliggande variabeltyper: SU Ursae Majoris-variabel (UGSU) och Z Camelopardalis-variabel (UGZ); Antal: 431 stjärnor fanns registrerade i GCVS4 (2009) som dvärgnovor (UG);

SS Cygni-variabeln är en typ av kataklysmisk variabel, en undergrupp till dvärgnovorna (UG).

Det är stjärnor som karaktäriseras av utbrott på 2-6 magnituder som varar 1-2 dygn och sedan långsamt återvänder till normal ljusstyrka. Mellanrum mellan utbrotten kan vara från 10 dygn till åtskilliga år. SS Cygni-variabeln består, precis som övriga dvärgnovor, av en dubbelstjärna med komponenterna nära varandra. Hos SS Cygni-variablerna är den ena komponenten röd dvärg, medan den andra är en vit dvärg. Observationer tyder på att SS Cygni-systemen åtskiljs (från yta till yta) med 160 000 km eller mindre. Komponenterna befinner sig så nära varandra att omloppstiden kan vara så kort som 6,5 timmar.

Prototypstjärnan

Prototypstjärnan SS Cygni varierar mellan visuell magnitud +7,7 och 12,4. Den företer också smärre variationer med en period av 0,2751300 dygn eller 6,60312 timmar. Den befinner sig på ett avstånd som först beräknades till cirka 100 ljusår. Studier med Hubbleteleskopet 2007 tydde på ett avstånd av hela 540 ljusår, vilket gav vissa problem med definitionen av variabeln. Kanhända var prototypstjärnan själv inte någon SS Cygni-variabel!? Mellan 2010 och 2012 undersöktes därför prototypstjärnan med långbasinterferometri (VLBI). Undersökningen gav vid handen det kortare avståndet 371,8±6,5 ljusår, vilket gör att SS Cygni nu åter stämmer in på teorierna kring SS Cygni-variabler.

Andra dvärgnovor

Också SU Ursae Majoris-variablerna (UGSU) och Z Camelopardalis-variablerna (UGZ) räknas till dvärgnovorna.

Se även

Variabel stjärna

Referenser

Gerry A. Good (2012) (på engelska). Observing Variable Stars. The Patrick Moore Practical Astronomy Series. Springer Science & Business Media. ISBN 978-1-447-10055-3. https://books.google.se/books?id=4cS9BwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false. Läst 16 augusti 2019

Noter

↑ ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 31 juli 2019.
1 2 Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 16 augusti 2019.
↑ Kraft, Robert P.; Luyten, Willem J. (oktober 1965). ”Binary Stars among Cataclysmic Variables. VI. on the Mean Absolute Magnitude of U Geminorum Variables” (på engelska). The Astrophysical Journal 142: sid. 1041. doi:10.1086/148374. https://archive.org/details/sim_astrophysical-journal_1965-10-01_142_3/page/1041. Läst 9 september 2019.
↑ Honey, W.B. (1989). ”Quiescent and Outburst Photometry of the Dwarf Nova SS Cygni” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 236 (4): sid. 727–734. doi:10.1093/mnras/236.4.727. Läst 9 september 2019.
↑ ”SS Cyg” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=10939. Läst 6 augusti 2019.
↑ Burnham, Robert Jr. (1978) (på engelska). Burnham's Celestial Handbook. Dover, New York. https://archive.org/details/burnhamscelestia0003burn_d2f1
↑ M. R. Schreiber. ”The dwarf nova SS Cygni: what is wrong?” (på engelska). Astronomy & Astrophysics 473 (3). doi:10.1051/0004-6361:20078146. Läst 9 september 2019.
↑ J. C. A. Miller-Jones. ”An Accurate Geometric Distance to the Compact Binary SS Cygni Vindicates Accretion Disc Theory” (på engelska). Science 340 (6135). doi:10.1126/science.1237145. PMID 23704566. https://archive.org/details/sim_science_2013-05-24_340_6135/page/950. Läst 9 september 2019.

[GCVS4B-1] ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 31 juli 2019.

[otero-2] 1 2 Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 16 augusti 2019.

[Kraft1965-3] Kraft, Robert P.; Luyten, Willem J. (oktober 1965). ”Binary Stars among Cataclysmic Variables. VI. on the Mean Absolute Magnitude of U Geminorum Variables” (på engelska). The Astrophysical Journal 142: sid. 1041. doi:10.1086/148374. https://archive.org/details/sim_astrophysical-journal_1965-10-01_142_3/page/1041. Läst 9 september 2019.

[Honey-4] Honey, W.B. (1989). ”Quiescent and Outburst Photometry of the Dwarf Nova SS Cygni” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 236 (4): sid. 727–734. doi:10.1093/mnras/236.4.727. Läst 9 september 2019.

[magnitud-5] ”SS Cyg” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=10939. Läst 6 augusti 2019.

[Burnham-6] Burnham, Robert Jr. (1978) (på engelska). Burnham's Celestial Handbook. Dover, New York. https://archive.org/details/burnhamscelestia0003burn_d2f1

[dist-7] M. R. Schreiber. ”The dwarf nova SS Cygni: what is wrong?” (på engelska). Astronomy & Astrophysics 473 (3). doi:10.1051/0004-6361:20078146. Läst 9 september 2019.

[24May2013Science-8] J. C. A. Miller-Jones. ”An Accurate Geometric Distance to the Compact Binary SS Cygni Vindicates Accretion Disc Theory” (på engelska). Science 340 (6135). doi:10.1126/science.1237145. PMID 23704566. https://archive.org/details/sim_science_2013-05-24_340_6135/page/950. Läst 9 september 2019.