Samuel Johan Chierlin

Samuel Johan Chierlin
FöddSamuel Johan Chierlin
28 januari 1742
Mjölby, Sverige
Död13 september 1828 (86 år)
Helgona församling, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningMusiker
BarnAnna Beata Christina Chierlin (f. 1775)
FöräldrarAnders Chierlin
SläktingarLars Anders Chierlin (syskon)
Hans Jacob Chierlin (syskon)
Redigera Wikidata

Samuel Johan Chierlin, född 28 januari 1742 i Mjölby, Östergötlands län, död 13 september 1828, var en svensk ämbetsman och amatörmusiker.

Biografi

Samuel Johan Chierlin föddes 1742 i Mjölby. Han var son till mönsterskrivaren Anders Chierlin. Chierlin blev 1760 student vid Uppsala universitet och blev 1766 notarie vid Stora sjötullsrätten i Stockholm. Han var är från 1767 notarie i kommerskollegium och 1776 vice advokatfiskal därstädes.

Chierlin blev ämbetsman i kommerskollegium 1763 och blev kommerseråd 1805. Han studerade musik för Johan Adolph Mecklin och var medlem av Utile Dulci. Han invaldes den 4 april 1781 som ledamot nr 78 av Kungliga Musikaliska Akademien och blev akademiens kamrerare 1788.

Egendom

Chierlin ägde Oppeby herrgård i Sankt Nicolai socken.

Familj

Chierlin gifte sig första gången med Johanna Carolina Grevesmöhlen. De fick tillsammans dottern Anna Beata Christina Chierlin (1775–1827) som var gift med majoren Leonard Fredrik Cederschiöld. Chierlin gifte sig andra gången 27 januari 1791 med Maria Elisabeth Tidén, som var dotter till kyrkoherden Pehr Tidén i Rystads församling och Maria Elisabeth Collin samt änka efter kyrkoherden Gustaf Collin i Vadstena församling. Chierlin och Tidén fick tillsammans barnen Maria Chierlin, Sophie Chierlin, Andrietta Petronella Chierlin (1796–1864) som var gift med kyrkoherden Johan Ulrik Wallenberg i Hovs församling och Hedda Wilhelmina Chierlin (1804–1828) som var gift med kyrkoherden Isak Herman Kinnander i Vadstena församling.

Samuel Johan Chierlin var bror till Lars Anders Chierlin och Hans Jacob Chierlin.

Referenser

  1. 1 2 3 4 5 Klas Odén, Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, 1902, s. 240.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 ArkivDigital online, läs online, läst: 8 september 2022.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Odén, K.G.. Östgötars minne Biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900. Stockholm. sid. 240. https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:%C3%96stg%C3%B6tars_minne.djvu/282. Läst 6 juni 2020
  4. ↑ Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 791. Libris 10076137
  5. ↑ Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 95. Libris 41148
  6. ↑ Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1938-1943). Linköpings stifts herdaminne. D. 5. Linköping. sid. 155. Libris 41159
  7. ↑ Svenska Underofficerarnas historia, Fr. Josephson och W. T. Schultz. Stockholm 1938
  8. ↑ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)