Sasan var en persisk fåraherde som levde i sydvästra Iran vid tiden för det partiska rikets fall, d.v.s. 200-talet e.Kr. Han jobbade som fåraherde åt Satrapen i Pars och anses vara stamfader för den sasanidiska dynastin i Iran som han gett namnet åt. Det var hans son Ardashir I som grundade det sasanidiska riket.
I biografin Kārnāmag-ī-Ardašîr-ī-Pāpkān hävdar Sasaniderna att fåraherden Sasan i själva verket härstammade från tidigare kungar som levt hundratals år före honom. Moderna historiker är generellt sett överens om att detta var en myt skapad av Sasaniderna för att legitimera sitt maktövertagande.