Malmskillnadsgatan

Malmskillnadsgatan
Bankkvarter utmed Malmskillnadsgatan 2010
Information
LandSverige
Namngiven efterMalm
Längd680 meter
ÄndpunkterBrunkebergstorg och Döbelnsgatan
Koordinater59°20′09″N 18°03′56″Ö / 59.33583333°N 18.06549444°Ö / 59.33583333; 18.06549444
Karta
Bilder på Wikimedia Commons

Malmskillnadsgatan är en gata i stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm.

Namnet

Gatan fick sitt namn bekräftat vid gatunamnsreformen 1885. Innan dess förekom olika stavningar, bland annat Malm skillnadz gatun (1689), vilket torde bero på att den löpte på Brunkebergsåsens krön, som delade stadsdelen ("malmen") Norrmalm i två delar.

Sträckning

Malmskillnadsgatan löper uppe på Brunkebergsåsens krön i nordlig riktning från Brunkebergstorg till Johannes plan där den fortsätter i Döbelnsgatan. Gatan är 650 meter lång.

Utmed gatan återfinns Ernst Nordins skulptur Non Serviam.

Historik

Malmskillnadsgatan har grävts av vid ett flertal tillfällen. När Kungsgatan sänktes till nuvarande nivå (1905–1911) tillkom Malmskillnadsbron. Malmskillnadstrappan ner till Kungsgatan tillkom i samband med bygget av Kungstornen (1924–1925) och Centrumhuset (1931). Vid Norrmalmsregleringen på 1950- och 60-talet tillkom bron över Hamngatan. Då förändrades Malmskillnadsgatans utseende på sträckan ner mot Brunkebergstorg komplett. Där kantas gatan nu av parkeringshus och bankpalats. Fram till 1953 låg här även Telefontornet. På Malmskillnadsgatan 33 låg tidigare August Hoffmanns Pianofabrik.

På 1880-talet bodde Selma Lagerlöf hos en släkting på Malmskillnadsgatan 48 C.

Prostitution

Sedan 1970-talet har Malmskillnadsgatan för många varit förknippad med prostitution, något som fortsatte på gatan efter 1999 trots sexköpslagen.

Malmskillnadsgatan 1946 och samma ställe år 2008, Kungstornen syns i bakgrunden. Malmskillnadsgatan 1946 och samma ställe år 2008, Kungstornen syns i bakgrunden.
Malmskillnadsgatan 1946 och samma ställe år 2008, Kungstornen syns i bakgrunden.

Byggnader längs gatan

Vy norrut mot de tidigare bankvarteret 2025 efter renoveringar och ombyggnationer.

Källor

  1. ↑ Wrangel, Fredrik Ulrik (1912). Stockholmiana I–IV. sid. 141. https://runeberg.org/wrangsto/0190.html. Läst 19 september 2025
  2. ↑ Edström, Vivi (2020). Selma Lagerlöf – livets vågspel. Lindhardt og Ringhof. ISBN 978-87-26-32372-6. https://www.google.se/books/edition/Selma_Lagerl%C3%B6f_livets_v%C3%A5gspel/ES_FDwAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=malmskillnadsgatan&pg=PT110&printsec=frontcover. Läst 19 september 2025
  3. ↑ Tell, Johan (2022). Människobyn : Staden som ständigt utmanas. Norstedts. ISBN 978-91-7809-259-8. Läst 19 september 2025
  4. ↑ Mahdi, Josef el (14 juni 2005). ”Prostitutionen ökar i Stockholm”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/f29bbd91-d2f7-3970-924f-8ee94bdfb9c2/prostitutionen-okar-i-stockholm. Läst 19 september 2025.
  5. ↑ Sander, Anna (2024). Sanna berättelser om vägen ut ur prostitution. ISBN 978-91-8072-245-2. Läst 19 september 2025

Externa länkar