| Malmskillnadsgatan | |
| Bankkvarter utmed Malmskillnadsgatan 2010 | |
| Information | |
|---|---|
| Land | Sverige |
| Namngiven efter | Malm |
| Längd | 680 meter |
| Ändpunkter | Brunkebergstorg och Döbelnsgatan |
| Koordinater | 59°20′09″N 18°03′56″Ö / 59.33583333°N 18.06549444°Ö |
| Karta | |
![]() | |
Malmskillnadsgatan är en gata i stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm.
Gatan fick sitt namn bekräftat vid gatunamnsreformen 1885. Innan dess förekom olika stavningar, bland annat Malm skillnadz gatun (1689), vilket torde bero på att den löpte på Brunkebergsåsens krön, som delade stadsdelen ("malmen") Norrmalm i två delar.
Malmskillnadsgatan löper uppe på Brunkebergsåsens krön i nordlig riktning från Brunkebergstorg till Johannes plan där den fortsätter i Döbelnsgatan. Gatan är 650 meter lång.
Utmed gatan återfinns Ernst Nordins skulptur Non Serviam.
Malmskillnadsgatan har grävts av vid ett flertal tillfällen. När Kungsgatan sänktes till nuvarande nivå (1905–1911) tillkom Malmskillnadsbron. Malmskillnadstrappan ner till Kungsgatan tillkom i samband med bygget av Kungstornen (1924–1925) och Centrumhuset (1931). Vid Norrmalmsregleringen på 1950- och 60-talet tillkom bron över Hamngatan. Då förändrades Malmskillnadsgatans utseende på sträckan ner mot Brunkebergstorg komplett. Där kantas gatan nu av parkeringshus och bankpalats. Fram till 1953 låg här även Telefontornet. På Malmskillnadsgatan 33 låg tidigare August Hoffmanns Pianofabrik.
På 1880-talet bodde Selma Lagerlöf hos en släkting på Malmskillnadsgatan 48 C.
Sedan 1970-talet har Malmskillnadsgatan för många varit förknippad med prostitution, något som fortsatte på gatan efter 1999 trots sexköpslagen.
