Shinto

Shinto (神道, Shintō) eller på svenska ofta shintoism är en japansk inhemsk religion. Enligt japansk religionsstatistik har en stor del av befolkningen anknytning till shinto, men många japaner kombinerar detta med buddhismen. Namnet betyder "gudarnas väg" eller "kamins väg" (japanskans tō betyder väg och är samma ord som kinesiskans dao eller tao i daoismen), och började användas för att skilja den inhemska japanska religionen från buddhismen, som kom till Japan på 500-talet.

Heliga platser

Shinto har inga tempel i samma mening som buddhismen, men däremot finns otaliga jinja, ofta kallade shintohelgedomar på svenska, och andra heliga platser. Vid sådana helgedomar vördas en eller flera kami, och där utförs bland annat offer, reningsritualer och återkommande rituella högtider.

Lära

Shinto har ingen fastslagen trosbekännelse eller systematiserad teologi, som till exempel kristendomen. Istället kretsar mycket av religionen kring olika riter. Bland de viktiga riterna märks olika former av reningsritualer. Orenhet och rening är viktiga begrepp inom shinto. De kan i jämförande religionsvetenskaplig mening ställas bredvid andra religiösa föreställningar om rituell renhet, skuld och försoning, men har sin särskilda innebörd i shinto.

Shinto kan betecknas som en form av animism och kretsar i stor utsträckning kring vördnaden för japanska kami, som kan vara knutna till bland annat naturföreteelser, platser och förfäder. Vördnaden för naturen och för heliga platser har därför en viktig roll. Bland de högsta eller mest framträdande gudomarna märks solgudinnan Amaterasu, risguden Inari och Hachiman, som bland annat förknippas med krig och beskydd. Shinto har ingen enskild gud och ingen officiell helig skrift i samma mening som många andra religioner; läran har i stället förts vidare genom berättelser, riter och helgedomstraditioner.

Kami

En viktig del av shintoismens lära är vördnaden för de gudomligheter, andar eller heliga krafter som kallas kami. Kami är ett komplext begrepp, som ofta översätts till gud, gudom eller gudomlighet, men som också kan syfta på krafter i naturen och andra föremål för vördnad. Kami kan vara knutna till bland annat berg, sjöar och andra naturföreteelser. Det finns inget bestämt antal kami, utan man brukar tala om "de åtta miljonerna kami" (yaoyorozu no kami, 八百万の神), ett uttryck som betecknar ett mycket stort eller obegränsat antal. På vissa platser anses kami vara särskilt närvarande, och dessa platser uppfattas som heliga. En sådan helig plats är berget Fuji på ön Honshu, som länge har haft religiös betydelse i japansk tradition.

Inriktningar

Shinto omfattar i dag flera inriktningar och organisationer, däribland helgedomsshinto, sektshinto och shintoinspirerade nya religioner. Fram till andra världskrigets slut var shinto nära knutet till den japanska staten. Statsshinto betecknar den nationalistiska och officiellt stödda form av shinto som utvecklades efter Meijirestaurationen 1868 och bestod fram till Japans nederlag i andra världskriget. Denna form av shinto framhävde vördnaden för tennō (oftast översatt med "kejsaren", men översättningen är inte helt exakt) och kejsarhuset. Efter kriget förlorade statsshinto sin officiella ställning, och i ett kejserligt reskript den 1 januari 1946 förklarade kejsar Hirohito att föreställningen om kejsaren som en levande gud inte var sann.

Vid sidan av helgedomsshinto och sektshinto finns det ett antal nya religioner med kopplingar till shinto. Vissa av dessa har sin grund i shinto eller i shintoinspirerade religiösa miljöer, till exempel tenrikyo, konkokyo och omoto.

Se även

• Torii
• De tre aporna

Referenser