Nya världens råttor
Kännetecken
Arterna i gruppen har anpassat sig till olika ekologiska nischer och varierar därför mycket i utseende. Medan vissa arter liknar gamla världens möss och råttor påminner andra medlemmar om mullvadar, ökenråttor eller näbbmöss. Kroppens längd varierar mellan 6 och 30 centimeter, svanslängden mellan 3 och 33 centimeter och vikten mellan 7 och 450 gram. Pälsen är hos de flesta arterna grå- eller brunaktig på ovansidan samt ljusare på undersidan men det finns några arter som avviker från denna regel. De skiljer sig från andra gnagare i nya världen genom differenser i penisens morfologi och uppbyggnaden av de bakre extremiteterna.
Utbredning och habitat
Medlemmar av nya världens råttor förekommer i hela Amerika. Utbredningsområdet sträcker sig från centrala USA till Eldslandet. Den största artrikedomen finns i Sydamerika. I Nord- och Centralamerika lever bara några få arter, bland annat släktet Oryzomys och vissa bomullsråttor. Arterna har anpassat sig till nästan alla habitat som finns i regionen, däribland regnskogar, tempererade skogar, stäpper, öknar, gräsland och bergstrakter upp till 6 000 meter över havet.
Fortplantning
Arterna i underfamiljen förökar sig särskilt bra. I tempererade regioner varar parningstiden i flera månader och i tropikerna kan de para sig hela året. Honor har vanligen flera kullar per år och parar sig ofta några timmar efter ungarnas födelse på nytt. Dräktigheten varar i 20 till 30 dagar och per kull föds vanligen 3 till 5 ungar, i undantagsfall upp till 13. Efter en till fyra veckor slutar honan att ge di och efter några månader är ungarna könsmogna.
Å andra sidan dör många individer tidigt, till exempel på grund av det stora antalet fiender. Till dessa räknas rovdjur, ormar, rovfåglar och ugglor. I naturen blir bara ett fåtal individer äldre än ett år, i fångenskap blir de upp till fem år gamla.
Systematik
Tidigare räknades alla gnagare i nya världen till Sigmodontinae, men idag skiljs mellan tre underfamiljer. Förutom Sigmodontinae är det Neotominae och Tylomyinae.
Den inre systematiken är inte helt utredd. Enligt Wilson & Reeder (2005) delas underfamiljen i åtta tribus och några släkten som inte kan räknas som ett av dessa tribus. Dessa släkten listas som Incertae sedis.
- tribus Oryzomyini
- Risråttor (Oryzomys), 43 arter
- Jätterisråttor (Megalomys), 4 utdöda arter
- Galapagosrisråttor (Nesoryzomys), 4 arter (däribland minst en utdöd)
- Melanomys, 3 arter
- Sigmodontomys, 2 arter
- Vattenrisråttor (Nectomys), 5 arter
- Amphinectomys savamis
- Oligoryzomys, 18 arter
- Borstrisråttor (Neacomys), 8 arter
- Rörmöss (Zygodontomys), 2 arter
- Lundomys molitor
- Holochilus, 3 arter
- Noronhomys vespuccii †
- Falsk risråtta (Pseudoryzomys simplex)
- Microakodontomys transitorius
- Oecomys, 15 arter
- Microryzomys, 2 arter
- Handleyomys, 2 arter
- tribus Thomasomyini
- tribus Wiedomyini
- tribus Akodontini
- Fältmöss (Akodon), 42 arter
- Thaptomys nigrita
- Necromys, 9 arter
- Deltamys kempi
- Roraimamus (Podoxymys roraimae)
- Thalpomys, 2 arter
- Abrothrix, 9 arter
- Chelemys, 3 arter
- Notiomys edwardsii
- Pearsonomys annectens
- Geoxus valdivianus
- Näbbmusråtta (Blarinomys breviceps)
- Juscelinomys, 3 arter
- Grävmöss (Oxymycterus), 16 arter
- Brucepattersonius, 7 arter
- Peruansk råtta (Lenoxus apicalis)
- Scapteromys, 2 arter
- Jättevattenråttor (Kunsia), 2 arter
- Rödnosade råttor (Bibimys), 3 arter
- tribus Phyllotini
- tribus Reithrodontini
- tribus Sigmodontini
- tribus Ichthyomyini
- Incertae sedis (räknades tidigare till Thomasomyini men utgör troligen ett eget tribus)
- andra släkten och arter: incertae sedis
