Sigrid Fridman

Sigrid Fridman
Sigrid Fridman med sin skiss för "Kentauren" på 1930-talet, som restes 1939 på Observatoriekullen'
FöddSigrid Karolina Sofia Fridman
23 november 1879
Nedertorneå-Haparanda församling
Död8 januari 1963 (83 år)
Kungsholms församling, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidArvedsons gymnastikinstitut
Académie de la Grande Chaumière,
SysselsättningSkulptör, fysioterapeut
Noterbara verkKentauren (skulptur)
Gift medogift
Redigera Wikidata
Kentauren på Observatoriekullen i Stockholm

Sigrid Karolina Sofia Fridman, född 23 november 1879 i Haparanda, död 8 januari 1963 i Kungsholms församling, Stockholm, var en svensk skulptör och poet. Begravd på Borgholms kyrkogård på Öland.

Biografi

Sigrid Fridman var dotter till jägmästaren Carl Gustaf Fridman och Mathilda Christina Bruhn. Efter avslutade studier vid J.Arvedsons gymnastiska institut flyttade Fridman till London, där hon var verksam som sjukgymnast. Hon började skulptera 1911 som ett tidsfördriv, men för att lära sig tekniken skulpterade hon i en London-ateljé. Fridman vidareutbildade sig sedan på Académie de la Grande Chaumière i Paris 1912–1914 och 1916 under ledning av Antoine Bourdelle, därefter företog hon studieresor till bland annat Italien, Tyskland, Grekland, Spanien och Portugal.

I Nationalmuseums samlingar finns en porträttbyst av litteraturkritikern Klara Johanson, som Sigrid Fridman gjorde 1924. De hade under 1920-talet en passionerad relation. Klara Johanson försvarade också Sigrid Fridman i offentliga debatter om hennes skulpturer och skrev 1948 boken Sigrid Fridman och andra konstnärer: en krigskrönika.

Till hennes mest kända verk hör bronsskulpturen Kentauren som restes 1939 på Observatoriekullen i Stockholm. Fridman är representerad vid Göteborgs konstmuseum, Moderna Museet och på Gripsholm.

Skulpturer i urval

Galleri