Phat Kanhol (g. 1942–1946) Sisowath Pongsanmoni (g. 1942–1951) Sisowath Monikessan (g. 1944–1946) Norodom Thavet Norleak (g. 1946–1968) Mam Manivan Phanivong (g. 1949–1952) Norodom Monineath (g. 1952–2012)
Sihanouk var enligt Guinness rekordbok den person i världen som har haft flest olika titlar, men dessa har inte alltid inneburit att han hade den verkliga makten. Den 9 november1953 (då Kambodja blev självständigt) till 18 mars1970 (då han avsattes i en kupp av Lon Nol och generalförsamlingen) var den period då han de facto var landets ledare. Det uppkom rykten om att CIA var inblandade i kuppen 1970 men detta har förnekats av USA. Av det historiska material som finns bevarat så är det lite som pekar på en aktiv involvering från amerikansk sida. Att det från USA gavs ett passivt stöd har däremot diskuterats.
Sihanouk flydde efter kuppen till Moskva och sedan Peking och började stödja Röda khmererna i deras kamp för att störta Lon Nols regering i Phnom Penh. I april 1975 föll den s.k. Khmerrepubliken och Röda khmererna tog makten med Pol Pot som makthavare och Sihanouk som symboliskt "statsöverhuvud" men utan makt. Efter ett år, den 4 april1976, lämnade han sin post. Enligt en del historiker tvingades han bort av Röda khmererna. Men när Vietnaminvaderat Kambodja och avsatt Röda khmererna 1978-1979 samarbetade han på nytt med gerillagruppen i bekämpandet av vietnameserna och var från 1982 Demokratiska Kampucheas koalitionsregerings (CGDK) president. CGDK var en koalitionsregering i exil bestående av Sihanouks Funcinpec-parti, Röda khmererna och Khmer People's National Liberation Front (KPNLF). 1979–1982 innehade Demokratiska Kampuchea Kambodjas plats i FN och 1982–1993 innehades platsen av CGDK. Vietnam drog sig tillbaka 1989 och fredsförhandlingar pågick därefter mellan den vietnaminstallerade regeringen och CGDK till 1991 då en överenskommelse kunde skrivas under i Paris. Sihanouk återvände den 14 november1991 efter 13 år i exil. År 1993 blev han på nytt Kambodjas kung.
Han meddelade den 7 oktober 2004 att han skulle abdikera och angav sin dåliga hälsa som skäl. Sihanouks son prins Norodom Ranariddh försökte övertala fadern att sitta kvar, men så blev det inte. Istället utsågs prins Norodom Sihamoni till ny kung i Kambodja, och tillträdde 29 oktober 2004.
Norodom Sihanouks sjunde hustru Norodom Monineath, och hans son Norodom Sihamonis till höger om sin mor. Längst till vänster Sihanouks halvbror, Norodom Sirivudh
Kung Norodom Sihanouk hade varit gift med sex hustrur, 1942 med Neak Moneang Phat Kanhol (1920-1969), 1942 med Sisowath Pongsanmoni (1929-1974), 1943 med Anak Munang Thach, 1944 med Sisowath Monikessan (Sisowath Naralaksha Munikesara, 1929-1946), 1946 med Thavet Norleak (Samdech Preah Reach Kanitha Norodom Norleak, född 1927) och 1949 med Mam Manivan Phanivong (Mam Munivarni Barni Varman, 1934-1975).
Sisowath Monikessan dog i barnsbörd 1946, medan samtliga de andra äktenskapen hade slutat med skilsmässa.
Han hade barn med fem av dessa hustrur fjorton, medan äktenskapet med Thavet Norleak var barnlöst.
I april 1952 gifte han sig med sin sjunde fru, Paule Monique Izzi, dotter till Pomme Peang en kambodjansk adelsdam och Jean-François Izzi, en fransk bankir av italiensk familj. Paret träffades 1951 när Monique vunnit en nationell skönhetstävling Monique blev Sihanouks livslånga partner, och Norodom Sihamonis föddes som parets första son 1953. Under 1990-talet ändrade hon sitt namn till Monineath.
Under åren som präglades av de röda khmererna försvann fem av hans barn och fjorton barnbarn, och Sihanouk tror att de dödades av röda khmererna.
Kungen använde ivrigt internet och hade sin egen hemsida där han publicerade sina åsikter, musik och manus nästan varje dag. År 2004 såg han en gaybröllop i San Francisco på TV och började sedan stödja legaliseringen av samkönat äktenskap också i Kambodja.
Clymer, Kenton J.(2004)(på engelska).The United States and Cambodia, 1969–2000: a Troubled Relationship. Routledge Curzon Studies in the Modern History of Asia; 20. London: Routledge. Libris12053620. ISBN 0-415-32602-8
Jeldres, Julio A(2003).The Royal House of Cambodia. Phnom Penh Cambodia: Monument Books. OCLC54003889.
Mehta, Harish C.&Julie B.(2013).Strongman: The Extraordinary Life of Hun Sen: The Extraordinary Life of Hun Sen. Singapore: Marshall Cavendish International Asia Pte Ltd. ISBN 981-4484-60-1.
Osborne, Milton E(1994).Sihanouk Prince of Light, Prince of Darkness. Honolulu, Hawaii, United States of America: University of Hawaii Press. ISBN 978-0-8248-1639-1.
.jpg)
_GC_ribbon.svg){kind=small}
_ribbon.svg){kind=small}
_-_DMN.svg){kind=small}
_pasador.svg){kind=small}
