Kratern skapades då en meteorit med en diameter av cirka 5km slog ned och träffade jordens yta under devon för cirka 365 eller 380 miljoner år sedan. Astroblemets kanter bildar en cirkel av lägre liggande områden, som idag innehåller många insjöar, varav Siljan är den största. Andra sjöar i Siljansringens kanter är Orsasjön, Skattungen och Oresjön. Nedslagets effekter syns också tydligt i berggrunden i området då de ordoviciska och siluriska bergarterna ligger som en ring i området.
Strukturen observerades tidigt och många geologer spekulerade länge friskt vad formationen kunde vara. Den stora storleken gjorde att man länge var tveksam till att det verkligen rörde sig om en nedslagskrater. Först 1971 kunde man genom ingående studier konstatera att det verkligen handlade om en nedslagskrater, efter att bland annat påträffat slagkäglor i centrum av nedslagskratern och chockad kvarts.
Fyndigheter
Det har ställts i utsikt och finns fortfarande förhoppningar om att marken döljer oljefyndigheter och naturgas som kan vara värda att exploatera. Gasen skulle ha kunnat hållas kvar under det lock av smält berg som nedslaget förorsakade. Fyndigheterna skulle härröra från olja av icke-biologiskt ursprung enligt teorier av sovjetiska forskare och kosmologen med mera Thomas Gold (1992).
På 1980-talet bedrev företaget Dala Djupgas AB provborrningar i området utan önskat resultat. 2013 bedriver företaget Igrene AB liknande undersökningsverksamhet.
2019 presenterades forskningsresultat som avslöjar att mikroorganismer har bildat och konsumerat naturgas (metan) i minst 80 miljoner år i kraterns djupa spricksystem och att gasen i sprickorna främst är av mikrobiellt och termogent ursprung.
2021 presenterades fynd av svamp som levt i syrefri miljö djupt ner i kraterns sprickor . Svampfossilens ålder kunde fastställas till ca 39 miljoner år. 2025 presenterades två studier om mikrobiologin i Siljansringens djupa spricksystem. Artiklarna presenterade att mikrobiell metagones är pågående och vilka mikroorganismer som ligger bakom processen .
↑van Dam, F., Kietäväinen, R., Westmeijer, G. et al. Microbial methanogenesis fueled by freshwater infiltration and oil biodegradation in the Siljan impact structure, Sweden. Discov Appl Sci 7, 51 (2025). https://doi.org/10.1007/s42452-024-06418-8
↑van Dam F, Westmeijer G, Rezaei Somee M, Ketzer M, Kietäväinen R, Ono S, Bertilsson S, McIntosh JC, Dopson M, Drake H.0.Active methylotrophic methanogenesis by a microbial consortium enriched from a terrestrial meteorite impact crater. mBio0:e03017-25.https://doi.org/10.1128/mbio.03017-25
