Sittverrot

Curcuma zedoaria
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFanerogamer
Magnoliophyta
KlassEnhjärtbladiga blomväxter
Liliopsida
OrdningZingiberales
FamiljZingiberaceae
SläkteCurcuma
ArtSittverrot
Curcuma zedoaria
Vetenskapligt namn
§ Curcuma zedoaria
Auktor(Christm.) Roscoe
Synonymer
Roscoea nigrociliata Hassk.
Roscoea lutea (Blanco) Hassk.
Erndlia zerumbet Giseke
Curcuma speciosa Link
Curcuma pallida Lour.
Curcuma malabarica Velay., Amalraj & Mural.
Costus nigricans Blanco
Costus luteus Blanco
Amomum zedoaria Christm.
Amomum latifolium Salisb.
Amomum latifolium Lam.

Sittverrot eller zedoar (Curcuma zedoaria) är en enhjärtbladig växtart som först beskrevs av Gottlieb Friedrich Christmann, och fick sitt nu gällande namn av William Roscoe. Curcuma zedoaria ingår i släktet Curcuma och familjen Zingiberaceae. Inga underarter finns listade. Sittverrot kallas ibland också vit gurkmeja. Växten hör hemma i Ostinidien och området runt Bangladesh, Assam och östra Himalaya. Den har sedan spridits genom odling i ett stort område som omfattar Indien och Sydostasien, samt förmodligen även Madagaskar. Sittverrot trivs i tropiska och subtropiska skogsregioner. I modern tid har den också introducerats i bl.a. Panama, Colombia, Venezuela och Trinidad-Tobago. IUCN listar den med kunskapsbrist (DD).

Arten får gula blommor. Blomställningar och skott kommer direkt från jordstammen, rhizomet. Den blir cirka en meter hög. Jordstammen, som är det som används av människan, växer horisontellt strax under jordytan. Rhizomet är är gult inuti. Som torkad har den en myskartad doft.

Den är släkt med bl.a. ingefära, gurkmeja och de två mer bekanta arterna av galangarot. Utseendet är också snarlikt, fast den har två lila band vid bladnerven. Den har ungefär samma användningsområde som sina släktingar, dels som krydda och dels som traditionell medicinalväxt förknippad med matsmältningsbesvär.

Sittverrot importerades till Europa redan på 600-talet e.Kr, kanske tidigare. Benediktinernunnan Hildegard av Bingen (1098-1179) skrev ett helt kapitel om denna växt. Den italienske botanisten Pierandrea Mattioli (1501- 1577) nämner den i sin kommentar till Dioskorides. Det var en uppskattad krydda på medeltiden. Hos den gamla tidens apotekare kallades drogen för Rhizoma zedoariae.

Under 1700-talet importerades roten till Europa för att användas som botemedel mot kräkningar och mask.

Bildgalleri

Källor

  1. ↑ Roscoe, 1807 In: Trans. Linn. Soc. London 8: 354
  2. 1 2 Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (10 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9742116. Läst 26 maj 2014.
  3. ↑ WCSP: World Checklist of Selected Plant Families
  4. ↑ ”PROSEA - Plant Resources of South East Asia”. prosea.prota4u.org. https://prosea.prota4u.org/view.aspx?id=205. Läst 30 september 2026.
  5. ↑ ”Curcuma zedoaria (Christm.) Roscoe | Plants of the World Online | Kew Science” (på engelska). Plants of the World Online. http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:872393-1. Läst 30 september 2026.
  6. ↑ Sanna Birgitta Olander (Global Tree Assessments) (2019-07-04). ”IUCN Red List of Threatened Species: Curcuma zedoaria”. IUCN Red List of Threatened Species. Arkiverad från originalet den 7 maj 2025. http://web.archive.org/web/20250507014119/https://www.iucnredlist.org/species/117311046/124281780. Läst 30 september 2026.
  7. ↑ Engstrand, Lennart; Marie Widén (2017). Kryddor och kryddväxter från hela världen. sid. 172
  8. ↑ Hoffberg, Carl FredrikAnwisning til Wäxt-Rikets Kännedom, s. 114.

Externa länkar