Skakel eller skackel (fornsvenska: skakul), även skalm, fimmelstång (med flera), är en stång av trä eller metall som sitter fästad vid ett fordon för anspänning av en dragare. Dragdjuret placeras mellan två skaklar som fästs vid selensdäckelgjord med en rem eller selpinne. Med skaklarna kan dragaren styra, rygga och hålla igen vagnen. Dragningen sker antingen med skaklarna fast fästa vi fordonet eller med en gaffel, det vill säga skaklarna förenade med ett tvärstycke som fästs vid fordonet.
Tistelstång mellan två hästar. Fordonet dras med rep.
Om man spänner två eller flera dragdjur för ett fordon eller redskap används inte skaklar utan en tistelstång som löper mellan de två dradjuren som går bredvid varandra närmast fordonet.
Att 'hoppa över skaklarna' betyder att någon överskrider gränserna för det tillåtna, släpper sig lös eller gör snedsprång.
Etymologi
Skakel är i roten ett germanskt ord med aningen oklara anor. Ett släktord, skak, samt engelskan kognata engelska: shackle, betyder i grunden boja, det senare även inlånad i svenskan som schackel. En hypotes kopplar det till samma rot som skaka (urgermanska: *skakulaz, av *skakaną, "skaka", + *-ilaz, "-el"; jämför "spindel, gördel, stängsel").
Adjektivet skakkelill (skakelilsken) är ett dialektalt uttryck för en häst som inte tål att benen vidrörs av skakeln. I överförd mening står skakel för regler, normer eller gränser för det som är passande eller vedertaget. Med uttrycket "att hoppa över skaklarna" (även "skena" eller "springa" över skaklarna, med flera) menas att göra snedsprång eller att släppa sig lös på ett otillbörligt sätt. Uttrycket är känt sedan 1642 då läkaren Andreas Sparman i sin hälsoskrift "Sundhetzens speghel" framhöll:
Man skall de affekter som utom förnuftets skaklar vilja skena, fast hålla.
Skalm är aningen grumligt. En rot för begreppet härrör det till roten i skilja (även skal) och verkar hänvisa på skakels uppdelning i två skiljda stänger. Historiska betydelser inkluderar klyvda ting som balja (slida, skal, hylsa), båt, armstöd, det delade handtaget på fällbara rakknivar med mera.
Fimmelstång eller fimmerstång förekommer med olika stavning historiskt (fimberstång 1549—1745, fimerstång 1755—1769, fimurstång 1685—1755, fimmellstång 1671, fimelstång 1755—1765, fimbulstång 1755) och verkar härröra ordet fimmer (fornnordiska: fimr) som betyder rask, rörlig och dylikt.
.jpg)
